Aftonbladet – 12 april 1869, sida 3

BUTLAS AUTDUL BULLE Al ILGfULLAIE Up egde ingalunda makt att genom propsositionsvägrar hindra besluts fattande, ty i detta fall gällde all ntid stadsfullmäktiges egen åsigt. Men skälet hvar tför hah borde bibehållas vid ordförandeskapet vore. af fatt ferigenom åtminstone något samband funnes mellan de spridda förvaltningarne. Detta samband 1I vore så mycket nödvändigare i Stockholm, som tI derstädes herrskade en dualism, större ån i någon flanvan stad, emellan de tvenne olika riktningar, till hvilka en stor del tjenstemän måste dela sig, je I nemligen staten och kommunen. Så t. ex. vore i I polispersonalen på satirma gång i statens och sta1 dens tjenst. Denna dualism borde och kunde upp1 häfvas utan något intrång på kommtnens sjolfsty1I relse. Men så länge den ännu funnes qvar, kunde det icke vara ,välbetänkt att borttaga ett stadr I gande, hvarigenom ena person är chef för bådadera. n) Visserligen invändes, att öfverståthållaren skulle n ) få närvara vid fullisäktiges öfverläggningar; men talaren ansåg det allra vigtigaste vara, att han icke skulle Få vara ordförande iberedningsutskotnitet. Dessutom ansåg han, att det låge en väsentlig skilnad mellan landstingen och Stockholms stadsfullmäktige. Landshöfdingarne behöfde visserligen icke känna sig förödmjukade deraf att de vid landstingetis sammanträden ej finge föra ordet, men så vore icke förbållandet med öfyerståthållaren, som är stadens af konungen utnämnde chef. Föröfrigt kunde man såsom sannolikt antaga att han icke skulle infinna sig vid öfverläggningarne, när han icke längre vore ordförande. På detta sätt skulle således öfverståthållareembetet svälva i okunnighet om fullmäktiges åtgöranden, ty underståthållaren bar det minsta att göra .J med kommunens atigelägenheter, annat än när öfverståthållaren är borta. För öfrigt är han blott chef för exsekutionsväsendet. Genom ett blott deltagande i diskussionen kan öfverståthållaren icke bilda den behöfliga medelpunkten, det behöfliga sambandet, Genom att förblifva ordförande tvingas han på sätt och vis att deltaga i stadens angelägenheter, enär rättighet i detta fall är att betrakta såsom liktydigt med skyldighet. Motionärens påstående att öfverståthållaren genom Ordförandeskapet kommit i en skef ställning, kunde talaret ifke godkänna. Tvärtom troddehaän att hans ställning sktlle bli mycket skefvare, om ban blott skulle närvara såsom debatterande ledamot; ty i detta fall komme han naturligtvis att uttala sina åsigter och det blefve mycket svårare för honom att sedermera, vid ärendets handlägg ning såsom öfverståthållare, frånträda sina åsigter, om han under en debatt uttalat dem, än om han såsom ordförande blott ledt förhandlingarne. ) Talaren hade icke hört någon klagan yttras bland I Stockholms stadsfullmäktige, öfver öfversiåthållarens ordförandeskap, och en komit6, som för icke llänge sedan af fullmäktige tillsattes för att föreslå behöfliga förändringar i kommunalförfattninen, nämnde lika litet den nu föreslagna förändringen, som den af någon annan förr än af motionären blifvit ifrågasatt. Yrkade afslag å utskottets förslag. Frih, Liljenerantz vände sig möt ett af denf föregående talarens förnämsta skäl, nemligen det om den lösa organisationen i Stockholms kommunalförvaltning. Först ansåg han det likväl vara skäl att tillse; huru stadgandet om öfverståthållarens ordförandeskap komnmit in i författningen. Hvarken 1858 års förberedande komitt, ej heller den särskildt för utarbetandet af Stockholms kommunalförfattniug tillsatta komiten föreslog detta stadgande, lika litet som magistraten eller till och med öfverståthållare-embetet ansågo det behöfligt. Alla dessa myndigheter delade icke den uppfattningen, att det skulle våra förödmjukande för den af konungen tillsatta stadens chef att blott deltaga i öfverläggningarna. På samma grund skulle man kunna antaga. att det för statsråden skulle vara förödmjukande att icke tillåtas presidera vid riksdagens öfverläggningar utan blott deltaga i diskussionen. Oaktadt således ingen af de myndigheter, som yttrat sig i frågan, icke ens öfverståthållare-embetet sjelft, ansett det ifrågavarande stadgandet behöfligt, infördes det af K. M:t i författningen. Hvilka vore då de fördelar man velat finna deraf? Jo, samband mellan kommunens särskildå es SFP ERK OEM ON fö beträffade, så vunnes detta mycket bättre genom beredningsutskottet. Och hvad anginge kontinuiteten, så trodde talaren att denna derförutan vunnes derigenom, att ledamöterna icke allt för mycket omvexlade, hvilket äfven visat sig vara händelsen, då en stor del af dem som ifrån början talaren bestrida, att kontinuitet vunnes genom öfverståtbållaren, ty ganska ofta, när vigtiga frågor afhandlats, har han varit borta. Den föregående talaren hade antydt att denne icke kunde rätt väl af chef för exekutionsväsendet hade föga med kommunen att skaffa. Om talaren icke allt för mycket misstoge sig, innehölle likväl den för öfverståthållare-embetet utfärdade instruktion, att väsendet. En bestämd olägenhet deraf, att öfverståthållaren är ordförande i beredningsutskottet, såg talaren deruti, att stadsfullmäktige äro er anslagsbeviljande myndighet och att öfverståthåilaren såsvarig En vald ordförande vöre i detta hänseende ansvarig och kunde hvarje år omväljas. — En annan olägenhet låge deri, att öfverståthållaren komme att pröfva hvarje ärende i två instanser. Om t. ex. stadsfulimäktige Under hans ordförandeskap först beslutit en lönenedsättning, öfverståthållare gillar anförda klagomål och upphäfver stadsfullmäktiges åtgärd. Vill man anse detta för en obetydlighet, så är man åtminstone icke syanerligt mån om embetets anseende. Talaren bestred slutligen, att missnöje ej funnits hos stadsfullmäktige och yrkade bifall till utskottets förslag. Hr Bergström ansåg den af förste talaren påvisade skarpa skilnaden mellan staten och kommunen icke förefinnas. Likhet förefunnes ej heller, såsom gamme talare påstått, mellan Stockholm och de städer der stadsfullmäktige ej finnas, enär dessa senare när som helst kunna införa stadsfullmäktig-styrelse. Den genom öfverståthållarens, orförandeskap åsyftade enhet kunde lika väl vinnas, om öfverståthållaren infinner sig såsom blott ödmjukande. Yrkade bifall till statsutskottets förslag. en bestämd orättvisa. Öfverståthållarens makt vore mer obegränsad än någon pascbas. Det ligger nemligen bland annat i hans makt att ensam besluta företag och tillsätta tjenstemän, som kommunen får betala. Han vore derför den mäktigaste man i Sverge och baus ordförandeskap snarare ett hinder för kommunens sjelfstyrelse än fördelaktigt derför. Ty om det också icke förorsakade någon annan olägenhet, verkade det dock menligt på frågans naturenliga utveckling. — Just nu, då ingen skymt af missnöje med den nuvaI rande öfverstäthållaren kunde antagas utgöra ett motiv för beslutet, just nu borde detta ordförändeskap upphäfvas; yrkande tal. sålunda bifall till utskottets förslag. Hr Hierta påpekade orimligheten i den förste I talarens påstående att den kommunala institutionen i Stockholm vore så lösligt hopfogad, att den nästan skulle gå sönder om öfverståthållåren ej vore ordförande. Det nödvändigaste för sambandet vore hans ordförandeskap i nämnderna och detta skulle äfven hädanefter fortfara. Tal. Dbetviflade, att fullmäktige ha rätt att anmäla sitt missnöje i detta hänseende, då denna fråga väl ej i egentlig mening rörer de kommunala angelåi genheterna, Hr Sjöberg uppläste ur den för öfverståthålI lareembatet at 1790-talets absoluta styrelse utfärj dade instruktion en paragraf, den G:te, som bland annat stadgar, att öfverståthållaren skulle tillse, !: att hufvudstadens invånare höllos i hörsamhet rvaltningar och kontinuitet. Hvad sambandet valdes ännu äro stadsfullmäktige. Föröfrigt ville! ersättas af underståtbållaren, som i sin egenskap just öfverståthållaren vore chef för utsökningssom ordförande är inför allmänna meningen oan-:! så kan det bända och har händt, att han såsom : debatterande ledamot; hvaruti talaren för sin dell: ej kunde fiuna något för denne embetsman för-: Hr Stråle såg i det ifrågavarande stadgandetl, l och lydno.. Med mycken skärpa yttrade sig tal I emot ett dylikt stadgande, som vridit hela instil