Aftonbladet – 12 april 1869, sida 2

stone de svaraste af de missförhållanden 1j2 afseende å den kommunala rösträtten, öfverd hvilka man haft anledving att beklaga sig. sl Vi tro det vara af vigt vid bedömandet aflt: denna reform, att man icke förlorar ur sigte lo den omständigheten, att hvar och en, som jir aldrig så litet känner förhållandena, måstek vara fullkomligt öfvertygad, det ett försök s att, i afseende å den kommunala rösträtten, u utbyta skattegrunden mot personlighetsprin-d cipen skulle ohjelpligen ha strandat mot u Första kammarens motstånd och att det icke a ens i Andra kammaren hade haft någon ut-Ji sigt att vinna framgång. Det kunde såledesk icke blifva fråga om något annat än enh t t k d 1 t jemkning i tillämpningen af skatteom ningen, så att de högre beskattades öfver vigt icke blefve alltför tryckande. Vid frågan om hvad man härvid borde nöja sig med, måste man åter taga i öfvervägandeji hvad som under förhanden varande förhållariden kunde vara möjligt att ernå, och ehuru vi för vår del äro öfvertygade att, äfven om man ställer sig helt och hållet på deras ståndpunkt; hvilka försvara skatteomröstningen, man utan ringaste tvekan kunnat gå vida längre än lagutskottet nu föreslagit, så tro vi dock, att ett förslag, gående längre än det nu framlagda, icke skulle ha vunnit hvarken Första kammarens eller regeringens bifall. Under sådana förhållanden, och då den nu beslutna förändringan bildar ett afgjordt framsteg i jemförelse med det närvarande, har man anledning att med tillfreds-. ställelse se att detsamma vunnit Riksdagens bifall och att önska att det må vipna regeringens sanktion. ) Bland motioner, i hvilka vid denna Riks-l! dag lika rösträtt i kommunala angelägenheter blifvit ifrågasatt, befann sig äfven herr JA. W. Nilssons, i hvilken dock endast blifvit ifrågasatt lika rösträtt i fråga om val till I kommunala befattningar. Detta förslag, som blifvit af lagutskottet afstyrkt, förordades I emellertid, då ärendet nu förekom i Ändra kammaren, såväl af motionären sjelf som af åtskilliga ledamöter, hvilka instämt i motionen. Saken drefs till votering med det märkliga resultat, aft en minoritet af 66 röster uttalade sig för förslaget. Majoriteten, 88 röster, biföll utskottets afstyrkande. Det fattades således icke många röster för att förslaget skulle ha vuwnit majoritet, hvilket dock vid detta tillfälle varit. mycket att beklaga — huru riktig den till grund för detsamma liggande principen än må vara — Idå kammaren derigenom sedgrmera icke kunnat bifalla den föreslagna inskränkningen af röstmaximum i stad, hvilken har afseende äfven på rösträtten vid val till stadsfullmä tige, och det resultat, som vunnits genom Första kammarens ,bifall till nämnde inskränkning, hade dermed varit komprometteradt, Det af Första kammaren förkastade förslaget om begränsning af röstmaximum på landet till en tiondedel af Kammarens hela röstetal, rönte i Andra kammaren icke motständ af någon euda ledamot. Deremot yrkades af. flere ledamöter en änvu större inskränkning af maxim m, elter till en tjugondedel af samtliga rösterna. Af den enhälllighet, med hvilken Kammaren omfattar denna reform, kan man med visshet sluta att frågan derom skall återkomma vid följande riksdagar till dess hon funnit sin lösning, och det lärer väl i längden blifva svårt Iför Första kammaren att sätta sitt veto mot Jen så billig eftergift som den ifrågavarande. Ionan vi afsluta vår öfversigt af förhandlingarne rörande kommunala rösträtten, böra vi nämna att br Hazelius, hvilken vi i lördagsbladet uppräknade bland dem, som i Första kammaren motsatte sig lagatskottets förslag om begränsning af röstmaximum i stad, Idock icke motsatte sig detsamma helt och Thållet, utan ville bifalla att maximum inskränktes till en femtiondedel af hela rösteTtalet. Vi ha någon anledning tro, att då .idenna hr Hazelii åsigt vid afgörandet icke kom under omröstning, han befann sig bland dem som röstade för bifall till lagJutskottets förslag. Förslaget om teatercensurens afskaffande bifölls i lördags afton af Andra kammaren. lHr Treffenberg uppträdde, då ärendet föreI drogs, icke egentiigentligen för att motsätta -Isig förslaget, men för att begära ett tillägg Till den ifrågasatta skritvelsen till K. M:t, af linnehåll,att K. M:ttäcktes bemyndiga vederböt rande auktoriteter att förbjuda fortsatt upp: förande af stycken, som innefattade politiskt brott. Då talaren uttryckte sina farbågor för ; I de politiska vådorna af teatercensurens upphäfvande, skedde det med en skildring af tillståndet i landet, hvilken, om man icke toge -jden från den muntrande sidan, verkligen skulle rå kunna väcka bäfvan och förskräckelse. Han tl framställde nemligen vår tid — i motsats mot lugna tider, — såsom en tid då man e försöker vända upp och ned på allting och eldå flerestädes i landet vapenmakt måste . Janlitas för att upprätthålla ordningen. Jr I Treffenberg beredde emellertid kammaren nöjet att få höra frih. Fock i ett sakrikt och ele:lgant anförande försvara det tillfälliga utskot-Itets Törslag och fraimålla slående exempel på r I i huru icke blott vanmäktig utan äfven skadlig teatercensuren är. Den är vanmäktig, emedan den endast kan träffa det skrifna -lordet, men deremot icke sjeliva den konst-Jvärliga framställningen, på hvilken dock så l ofantligt mycket beror, och den är skadlig derföre, att då konsten företager sig att h nas på censuren på sådant sätt som h mer än en gång händt, så faller det åtlö, som kanske varit riktadt mot personer, i -I stället på de institutioner de tillhöra, hvilket I vore vida betänkligare. Det funnes visserliIgen, tillade talaren, ett exempel på, att en I revolution utbrutit omedelbart efter en teaterI föreställning, nemligen revolutionen i Brässel, Iwen en teatercensur skulle svårligen ha förekommit det, ty den skulle väl knappast ha -Istrukit det stycke som då uppfördes —Den I Stumma från Porticio! Hr Treffenberg dref sitt yrkande till votering, dervid han för sin åsigt vann 36 röster, under det 107 röster biföllo utskottets förIslag, som således nu går till första kammaIlren att der behandlas. Såsom en ganska anmärkningsvärd företeelse i Första kammarens aftonplenum i lördags anteckna vi här grefve Henning Hajmiitons uppträdaude. med ett i synnerligen hitter tnn hållet vttrande med anledning af