Aftonbladet – 9 april 1869, sida 2

sadt ljud (ton), de båda olika svängningsarterna och de förhållanden som bestämma sonens olika höjd; derefter klangfärgen och sonens dynamik samt hvad som frambringar lessa tonens egenskaper, hvarjemte äfven relogjordes för relationen mellan ljudets och jusets företeelser samt senare tidens intressanta rön i detta hänseende; härvid beskrefs ock Königs märvärdiga upptäckt (som äfven omtalats i 1867 års högtidstal af akademiens höge preses). Senast vidrördes de olika konjekturerna angående musikens första uppkomst och de sannolikaste förhållanden dervid, hvarefter talaren öfvergick till musiken hos de äldsta folkslag, hinduer och kineser, samt de vackra och sinnrika relationerna mellan ,konst och myt hos förstnämnde folk. Äfven de musikaliska förhållandena hos hebreerna omtalades utförligen, hvarvid ock de storartade och något otroliga anordningarna vid tempeltjensten under Salomo efter Josephi berättelse anfördes. Härvid förekommo en hindu-romans, er visa och en elegi, båda från Kina, af elever fröken Ellen Bergman sjungna med hennes vanliga intelligens. Efter föredragens slu hafva åtskilliga musiknummer förekommil såsom bihang till den föregångna afaandlingen om svenska musikens historia och hvilke beledsagats af särdeles upplysande kommentarier: fyrhändig pianosonat af Geyer, spe lad af professorerna Berens och Mankell prof. Berens berömda ariette Sjung, med törtjent bifall föredragen af fröken Hilda Wi deberg, samt 3 vackra nummer: trio, roman: och duett ur ÅA. F. Lindblads opera cFrondörerna, med mycken förtjenst sjungna a eleverna, fröknarne Sazenberg, F. Åberg Gagge och Looström.