Aftonbladet – 5 april 1869, sida 3

-. EF stamman sammanträder på kallelse af ordförande å kommunalstämma under Mars, Juni, Oktober o December månader samt oftare, när ordförande i kommunalstämman finner så nödigt. Denna återremiss var hufvudsakligen grund: derpå, att man ansåg olämpligt att, förutom t redan befintliga institutionerna, kommunalstämn och kyrkostämma, bilda en tredje sådan som u skottet föreslagit under benämning fattigvård stämmav, hvarförutan under diskussionen, so föregick remissen, uttalades mycken tvekan mq att alldeles betaga kommunens medlemmar, ell understödsgifvarne, allt tillfälle att klaga. Sådar ansågs nemligen kunna leda till ett kränkande t minoritetens rätt. Utskottet, som ansett sig böra fasthålla vid de grundsats att, der fattigvårdsbidraget icke är obl gatoriskt, det skall bero på fattigvårdssamhäll sjelft att afgöra öm understöd bör lemnas eller e samt på sådan grund ej ansett sig böra tillstyrk rättighet att i något fall föra klagan rörande be . slut om fattigunderstöd, har, i öfverensstämmels härmed och på grund af öfriga anmärkningar, sitt förnyade utlåtande åt berörda 11 föreslagi nedannämnda lydelse: Söker någon fattignnderstöd, som enligt punk 1 ej är dertill ovilkorligen berättigad, och nöje han ej åt fattigvårdsstyrelsens derom meddelad beslåt, eger han anmäla sitt missnöje hos komm nalstämmans ordförande, som föredrager ärende få näst derefter infallande ordinarie, eller, de ehofvet så kräfver, extra komrmunalstämma, hvil ken afgör frågan, — Öfver kommunalstämmas be slut, hvarigenom sökt understöd blifvit vägradt helt och hållet eller till någon del, må klagan föras, derest ej visas kan, att beslutet ej i lag: ordning tillkommit. I afseende på första momentet uppstod någo: diskussion. Hr v. Koch yttrade den Asigt, at det vore lämpligare att godkänna den af utskotte förut föreslagna bestämmelsen om fattigvårds stämma. Frihv. Spronetporten instämde. IH C. Ekman talade, at formella skäl, för afslåg Grefve E, Sparre ansåg, att som hela punkter handlade om detaljfrågor, hvilka lämpligast borde öfverlemnas åt regeringen, kunde den afslås. Här emot uppträdde hrr L. Almqvist, Hasselrot, Ge: gerfelt och Lagerstråle samt prefvarne H. Wachtmeister och af Ugglas, hvilka samtligen hade bifall. — Resultatet blef, att momentet bifölls. Mot bifall till andra momentet uppträdde först hr Beckman, hvilken yrkade afslag. Likaledes hr iv. Gegerfelt och grefve C. G. Mörner, hvilken senare varnade för att stifta lagar, hvilka skulle befordra grymhet. Grefve E. Sparre instämäe i detta föregående talarens uttryck; tilläggande, att lagar, som äro grymma, ej kunnatillämpas. Grefve H. Wachtmeister betonade, att momentet afsåge att få bort den demoraliserande föreställningen att fattigvårdsunderstöd är en rättighet. Yrkade bifall. Hr Hasselrot instämde. Grefve Ehrensvärd anmärkte, att om man fö kastade detta moment, skulle man också i princi pen förkasta de punkter rörande fattigvårdslagstiftningen, hvilka man för 3 veckor sedan antog i första kammaren med stor majoritet. Då ett par föregående talare yttrat ord om sgrymhet ville talaren uppträda mot denna beskyllning mot svenska folket att vara grymt. Lemnar man folket åt sig sjelft; är det ej grymt; men folket blir ogent då: det; på grund af nu gällande. fattigvårdslag, ofta måste lemna understöd åt personer, hvilka, enligt dess mening, ej ha moralisk rätt dertill. Yrkade bifall. Hr Lagerstråle ansåg, att just emedan första och andra punkterna antagits, behöfdes ej nödvändigt att äfven den tredje antoges. Yrkade afslag. -Afslag yrkades äfven af frih:ne A. C. Raab och Sprengtporten samt hr v. Gegerfelt. — Vid anställd votering blef momentet afsläget med 38 röster mot 35. Vidare hade återremitterats 12:te 8, med föreslagen lydelse: De i nu gällande förordning härom . befintliga stadganden torde böra bibehållas; dock att. det i. 10 2 mom. stadgade särskilda bidrag af 8.rdr må. bestämmas till högst. 15 rdr. Denna återremiss. var föranledd deraf, bland annat, att det ansågs olämpligt att intaga bestämmelser rörande en beskattningsfråga, som borde i annan ordning pröfvas. A I nu afgifna förslag till hade utskottet hemställt om följande lydelse åt detsamma: att de i nu gällande förordning befintliga stadganden om fattigvårdsbidrag må bibehållas; dock att den i 10 8 2 mom. stadgade särskilda afgift af. högst 8 rdr må bestämmas till ett belopp, som närmare mötsvarar den afsedda verkliga kostnaden.. Åtskilliga talare, grefve. E. Sparre, friherre Sprengtporten m. fl, motsatte sig godkännannandet af senare delen af denna 8. . Det deri fö reslagna stadgandet skulle nemligen lemna alltför mycket rum åt godtycket. Detta senare moment ov ock, enligt kammarens beslut, ur S:n uteslutet. . Afvenledes hade utskottet på grund af återre-. miss å 16 punkten, åt denna punkt föreslagit följande lydelse: cKostnaden för en sådan persons forslande från. den ort, der han anhålles-till länets residensstad och hans försändande till arbetsinrättning, kronohäkte eller arbetskår bekostås af staten. Grefvarne E. Sparre, Henning Hamilton och . hr v. Gegerfelt yrkade afslag å denna punkt, . såsom innefattande alltför detaljerade bestämmel-! ser, som ej böra inrymmas i ett princip-betän-4 kande. Punkten vore derföre obehöflig. Grefvel: J; O. Mörner hade helst sett att hela förslaget , blifvit om intet. Då detsamma nu emellertid kom-1 mit till stånd, fann tal. ingen betänklighet vid att: godkänna punkten, söm: äfven förordades af brr Reutersvärd, v. Koch, frih. Beckfriis och Hassel( rot m. fl. Pnnkten blef efter votering godkänd med 39 röster mot 26, som afgäfvos för bifall. t Slutligen hade utskottet herställt: catt Riks-1 dagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det , K. M:t täcktes låta öfverse nu gällande förord-f ingar om fattigvården i riket samt om försvarsg lösa och till allmänt arbete dömda personer samt låta utarbeta nya förordningar derom i hufvud-t saklig öfverensstämmelse med ofvån föreslagna f runder, äfvensom att K. M:t täcktes för Riks-1 dagen framlägga förslag till de förändringar is kommunalförfattningarne, som till följd af nu före-o r b slagna förändringar i fattigvårdsförordningen kunna finnas erforderliga. Vid det förhållande, att kammaren afslagit hvad y Itskottet föreslagit i ofvan omförmälda 11 g:s 2q mom. samt 12 , yrkade grefve H. Wachtmeister r utt sista mom., eller från och med orden: cäfven-!pb ämnde i detta förslag men yrkade tillika att orYv let utarbeta, måtte utbytas mot cntfärdas, Derå genom skulle nemligen förebyggas det dröjsmål, t om blefve en följd deraf, att Riksdagen förbehöll ig pröfning af lagförslaget, Om man i stället ntoge det af tal. föreslagna ordet vore regerinfi sen oförhindrad stt när som helst framkomma ned ny Lv eg ämnet, oberoende af-Rikslagens pröfnving. äremot. protesterade grefvelp; 0. G. Mörner och hr Lagerstråle, hvilka anågo. att rlapentntionen ingalunda borde afsäga fa ig den pröfningsrätt, som i fråga om ett sådant i agförslag otvifvelaktigt tillkommer densamma. ; ammaren godkände pinkten med den af grefve Vachtmeister föreslagna förändring. Kammaren åskildes kl. 11,9 e. m. : , . R de Anära kammaren. de Vid sammänträdets början föredrogos och biöllos utan diskusion statsutskottets utlåtande .:r 50, afstyrkande af hr Nordenfelt väckt moion om utbyte af tillgångarne uti de fonderade tatslånens liqvidationsoch amortissementsö onder mot de till riksbanken utfärdade obligajoner för 1808 och 1809 års krigskostnader,samt n:r 2, hvari utskottet, med anledning af hr Bergers notion i ämmet, hemställt, Patt Riksda; åt 405 besluta, att det för