Aftonbladet – 5 april 1869, sida 2

I Norge sysselsätter Storthinget sig för närvarande på allvar med frågan om en fullständig reform i skolväsendet. Vederbörande storthings utskotts förslag om det högre skolväsendets omorganisation har nu i sin helhet blifvit tryckt. De punkter, hvilka det k. förslaget afvek från den senaste skolkomitens förslag, voro religionsunlervisningens upphörande med konfirmationsåldern samt införandet af ett prof i gymnastik vid studentexamen eller den så kalade examen artium. I afseende på den rsta punkten har stortbingsutskottets pluvalitet återgått till skolkomitens förslag och vill ha religionsundervisningen fortsatt äfven . gymnasierna; till försvar härför anföres rnämligast önskvärdheten af att eleverna sättas i stånd att ösa ur sjelfva källorna i le frågor, som angå lfvets dyrbaraste bekännelser; häremot har en mediem i utskotet reserverat sig, med förordande af regeringens förslag. Han anmärker, att detta gående till källorna i sjelfva verket väl allrig eger rum. Såvidt bekant är,, yttrar han bland annat, är det i vårt land utan exempel, att någon icke-teolog har begagnat den -kunskap i grekiska, han i skolan förvärfvat, till att kontrollera bibelöfversättningens riktighet eller noggrannhet, och att åberopa denna praktiska användning af kunskap i detta ämne är derför blott enfiktion. Det vanliga är väl, att när studenten ingen användning har för grekiska för sitt embetsstudium, lägger han det på hyllan, så snart han har genomgått studentexamen. Dessutom finner denne utskottsmedlem ett positivt skäl att upphöra med religionsundervisnivgen vid afgången från mellanskolan i den eljest för handen varande faran för öfveransträngning. Angående den i det k. förslaget upptagna föreskriften om prof i gymnastik, hvilken icke finnes i skolkomitöns förslag, menar utskottet, att den bör utgå, då ett sådant prof icke medbillighet kan fordras af privätisterna, på samma gång ut skottet antager, att det beträffande skolorna tillräckligt kan kontrolleras, att undervisningen i gymnastik bedrifves på ett försvarligt sätt, om också icke prof deri aflägges vid afgångsexamen. i afseende på fornnorska rådde inom regeringen någon meningsskiljaktighet. Mot den af regeringens minoritet uttalade uppfattningen af detta ämnes ringa betydelse yttrar sig utskottsbetänkandet i temligen skarpa ordalag. Hvad forpnorska angå, heter det deri, så antager. pluraliteten, att den har en berättigad plats inom gymmnasierna såsom valfritt ämne, och hon kan icke erkänna vigten af de utaf minoriteten inom regeringen deremot anförda skäl. Efter hennes förmenande bero dessa dels på ett underkännande af detta studiums betydelse i det föreslagna omfånget och ett oriktigt beorepp om tiden och vårt folks behof, dels på bristande kännedom om hvad som är rätta förhållandet i den germaniska verlden för öfrigt, samt slutligen bristande tillit till den enskildes sjelfbestämmelse. Vid sidan af fornnorska vill en af utskottets medlemmar ställa latingyronasiets undervisning i grekiska, så att det blir tillfälle att läsa båda ämnena, men med rättighet att fritagas från det ena. 2 Angående återinförandet af det latinska Iprofvet vid latingymnasiets studentexamen