Aftonbladet – 24 mars 1869, sida 2

Dagligt Allehanda har i går en ledande artikel om statsrådens många göromål och om statsmannaegenskaper i allmänhet, hvilken är nog märklig för att ej böra med tystnad förbigås, synnerligen ifråga om den del af nämnde artikel, som föreslår en fullkomlig omstöpning i statsrådets sammansättning och verksamhet. Amnet är vigtigt, heter det; om detsamma kunde skrifvas hela afhandlingar. Det endast framkastas här till ompröfving, utan ingående i detaljer. En sådan allmännelig pröfning kan genast åstadkommas. Flere gånger upprepas, att departementalstyrelsen infördes 1841. Något hvar torde dock veta, att denna reform, med tillsättande af helt ny konselj, inträdde den 16 Maj 1840, hvarom för öfrigt flere allmänt tillgäpvgliga grundlagsupplagor upplysa. Det croras om, att vi äfven förut hade en departementsstyrelse i viss mering, ehurn statsdepartementen hette expeditioner med en statssekreterare i spetsen för hvardera, sjelt ledamot af statsrådet ( men nb. i de frågor endast, som tillhörde hans expedition och föredragning, och med en betydligt underordnad ställning och auktoritet). Statsråden, befriade från allt underordsadt bestyr,, afhörde föredragningen, höllo öfverläggning inför konungen; togo närmare kännedom om handlingarne i de jemförelsevis få fall, der detta kunde tarfvas.. De ofta varierande, från olika synpunkter härflatna råd, den: konungen hörde och hvilka lemnade honom illfälle att välja, äro ej sällan, hvar i sin riktning, vackra prof ) Föratsatt, att vi rätt förstått förslagets något dunkla uttryck. Ty på ett ställe säges, att nämnde abskaffningsskyldigbet skulle åligga all fastighet, utan ndaärtag i fijd af priviegier och friheter i , men på ett annat, att den extraroterade jorden, mås stallet för syldigheten. att vid krigswbrolt uppsätta antingen manskap eller trösskästar, betala afgiften.