Aftonbladet – 23 mars 1869, sida 3

man skullle kunna vänta af de derför ar vända medlen. Af denna grund har den sti rande inverkan på vårt välbefinnande af de orena luften, huru oförneklig den må var icke hittills visat sig så i ögonen falland sammanblandad, som den dessutom är, me verkningarne af så många andra förstörand krafter. Företrädesvis af denna orsak ha det emellertid varit svårt att uppvisa de sanitära vigten af ett ordnadt och kontinuer ligt luftombyte inom lokaler, bebodda af men niskor. På några håll har deremot experi menterats med kreatur, som hafva ett kor tare, men mera regelbundet lif än vi. Så lunda har inom franska kavalleriets sta efter införande af luftvexlingsanordningar oc under i öfrigt oförändrad skötsel dödlighete bland hästarne inskränkts till mindre än e tredjedel af hvad den nyss förut varit. FE snar framtid torde ock komma att med siff ror från statistiska uppgifter angifva någr: resultater af luftvexlingen, som röra menskli dödlighet, ehuru ännu erfarenheten är fö ringa. Jag vill derföre här inskränka mi till att! omnämna endast ett par egendomlig: verkningar af en kraftig luftvexling, hvilke omtalas af dr Reid i England. Doktorn talar om en klubbsammankomst i Edinburg vid hvilken de 50 ledamöterna till följd al den i festsalen arrangerade starka luftvexlingen blefvo tre gånger så starka vindrinkare som vid något föregående tillfälle, och detta utan men för välbefinnandet dagen efter. Han berättar vidare, hurusom på vissa fabriker införandet af ventilationsapparater haft den påföljd, att arbetarne råkat ut för så stark hunger, att deras förr tillräckliga aflöning nn ej förslår till anskaffande af födan. Slutlisen råder ock doktorn dem, som önska ställa ill kalas och vilja göra det ekonomiskt, att le måtte sörja för en qvaf och instängd atmosfer i sin våning, och i detta fall finner ian nog dem,som rådet följa, ty härtill behöfvas oe linga anordningar, det rangerar ig fjol Den i menskliga naturen i allmänhet och särskildt hos oss svenskar inneboende trögheten, kärleken till det som dugt i fars och arfars tid, lägger ock i sjelfva verket största hindret för införande af mera genomgripande förbättringar vid luftvexlingsförhållandena inom våra boningar. Mot denna konservatism hjelpa inga skäl, endast tiden skall förmå böja den. Man inbillar sig, att saken är onödig derföre, att den visat sig kunna undvaras; det är samma resonnemang som mött snart sagdt hvarje förändring från det bestående, och det skall nu såsom förr så småningom ramla af sig sjelf. Värre och svårare är den föreställningen, att luftombyet inom ett rum är rent af skadligt. Sålunda rodde gummorna i ett af vär stads fattigus, att de hos dem införda ventileringskaninerna hade det kristliga ändamålet att aforta tiden för deras timliga lidanden, och le röstade för att få slippa denna välmening. De trifdes och funno sig bäst inom den för annat folk minst sagdt opjotbara atmosfer, vid hvilken de vant sig; och månne detta är nera underligt, än att giftätaren, suparen och ökaren icke kunna slita sig från sina vanor; ch månne detta hevisar, att giftet i den ena ller andra formen är gagneligt? Giftätaren an frigöra sig från giftet, innan det ännu jort sig hemmastadt i hans kropp och blifnt ett med blodet i dess ådror; och så skall let ock vara med den, som i hvarje andetag enom lungorna direkt i sitt lifs källa injuter den förpestade luften, om han då ock nåste börja med att känna saknad. Den nyttigaste sak i verlden kan emeller-. id missbrakas och blifva skadlig; så äfven enna. Vinterns kalla luft, som införes i åra med konst värmda rum, har icke deröre med den högre temperaturen fått somvarluftens alla egenskaper. Sålunda inneåller hvarje kubikfot af densamma vid frysunkten mindre än 3 korn fuktighet, och vid, igre gradtal ännu mindre, under det som-j varluften af 18 graders temperatur brukar om samma volym hålla 5!e, 6 å 7 korn. ärmes vinterluften upp, blir den icke vatenhaltigare för det; tvärtom skall nu hvarje: ubikfot innehålla något mindre, emedan en: tvidgning genom uppvärmningen försiggått. i f denna omständighet följer, att den värm a luften nu blir hvad man kallar torkande; en upptager med begärlighet vatten från Ila föremål, som hafva något att lemna, och iunda äfven från menniskokroppen. Krafn af denna inverkan är naturligtvis beröde af luftombytets storlek; då detta öfverigit ett visst mått, skall tydligen en sådan ;rkningsprocess blifva för respirationsorgaerna lika ruinerande som den förskämda ften. Ett medel att afhjelpa denna olägenhet ger emellertid mycket nära, och det är att ed konst meddela luften den lämpliga fukghetsgraden på samma gång som den lämpsa värmegraden. Detta medel är dock icke Itid inom den enskildes bostad så lätt att vända och kontrollera, hvarföre säkrast är it hålla sig inom måttlighetens gränser hvad! ftombytets storlek beträffar. Så my ket gtigare är då, att det på ett rationelt, med: aturens lagar harmonierande sätt inrättas; en härtill skola vi återkomma en anuvan Ng. Nu till sist några ord om hvad en rationel ftvexling bör kosta; den torde vara mycket yr? Nej, det är just hvad den ieke är. Vi lja nämna några siffror. En kubikfot lutti ehöfver till sin uppvärmning endast omkring ! e tiotusendelar så mycket värme som en ka stor volym vatten, i fall båda ämnenas mperatur höjes lika mycket. För uppvärande af en luftrymd om t. ex. 1020 kubikt från fryspunkten till 16 grader åtgår en: st så mycket värme; som behöfves för att opkoka en half kanna vatten eller afdunsta 1-tioudedels kanna. Denna värmemängd ut. cklas vid förbränningen af en trästicka, väunde ungefär ett tiondedels skålpund. Om man Itså uti ett rum af 1000 kubikfots volym ter ett kontinuerligt luftombyte försiggå så raftigt, att under hvarje timme 1000 kubikt frisk luft (sålunda en volym lika stor TLS BR