Aftonbladet – 23 mars 1869, sida 3

-jma rum, stänga spjellet i våra kakelugna -Joch låta fylla luften af koloxiden från glöd ) högen. Denna har ingen lukt, vi tro os hafva friskt, ty man känner intet os; me säkerligen äro vi nu långt ifrån att vistas den atmosfer naturen tillagat. Det är denna från hvilken vi afvänja oss och som vi m snart nog icke bra tåla vid, och det är der I vi göra orätt, och det är den orätten son borde undvikas och som kan det genom lätt: I medel och till billigt pris. Vi skola då och då återkomma till denn: Ifråga och beröra åtskilliga detaljer; som mec Iden stå i sammanhang. E. A. W. INordamerikanska sättet att förfärdiga ste reotypmatriser af papper. Detta sätt brukas nu i alla de större tryckeri erna i Newyork, och består, enligt Paper trade Review, i följande förfaranden. Den till stereotypering pest stilformen tor. kas på en genom ånga upphettad jernskifva, och borstas sedan för att fullkomligt rensas. Derefter belägges den med ett eller flera ark af det tunnaste och finaste Re sådant som nyttjas till nordamerikanska banksedlar, och som förut blifvit något fuktadt, för att erhålla nödig mjukhet. Man tillser att papperet kommer att ligga så jenint som möjligt, och klappar det sedan, med en af de i boktryckerierna vanliga klappborstarne, så att det må tryckas nätt omkring och uti stilarnes fördjupningar samt bilda en s. k. matta. Den största varsamhet mot papperets söndertryckning måste härvid iakttagas. Derefter lägges ofvanpå mattan ett ark vanligt och tjockt papper, som förut blifvit fuktadt, samt tilltryckes genom klappning med borsten. Öfver detta ark lägge ett dylikt, men som blifvit tunnt och jemnt öfverstruket med en blandning af slammad krita och stärkelse, och sedan äfven detta ark blifvit fastklappadt, betäckes det med ett ark af tjockt och jemot omslagspapper. Den sålunda förberedda formen flyttas nu på en annan med ånga upphettad jernskifva, betäcks med flera lag kläde, och inskjutes i en kraftig skrufpress, som åtdrages och lemnas orörd tilldess matrisen hunnit torka och hårdna fullständigt. Så omständligt detta förfarande tycks vara, så åtgår likväl dertill, under en öfvad arbetares ledning, blott tre till fyra minuter. Torkningen fordrar deremot dubbelt så mycket. Den torkade matrisen lossas ifrån formen, och förberedes till gjutningen genom öfversållning med fint pulveriserad borax, som ingnides i matrisens fördjupningar med tillhjelp af en mjuk borste. Sedan allt löst boraxpulver blifvit bortblåst med tillbjelp af en pust, är matrisen färdig till insättning i ger Denna är af gjutjern, och antingen plan eller cylindriskt böjd, allt efter fundamentets form i den press som kommer att begagnas. Medest hakar fästes matrisen i lådan, på ett efter den tillämnade stereotypskifvans tjocklek passadt afstånd ifrån lådans botten, hvarefter dennas lock tillslutes. Stilmetallen ingjutes i lådan genom en för ändamålet anbragt öppning, och flyter emellan matrisen och lådans botten. Man låter nu alltsammans svalna några minuter, hvarefter matrisen afsöndras från den ännu varma stereotypplåten, och den senare (or för pressen, H det för vanliga stereotypplåtar brukliga: sätt. lärvid begagnas cirkelsågar, som drifvas med ånga, och skärverktyg som skötas för hand. Hela behandlingen fordrar en tid af 15 till 20 minuter. En py plåt kan inom två minuter erhållas med samma matris; och öfvade arbetare kunna af sam-. ma matris taga huru många afgjutningar som helst. Den färdisa stereotypen, en noggrann efterhärmning af formen, är härmed i ordning att insättas i pressen. Fördelen af detta slags stereotypering är tydlig, när stora upplagor erfordras mycket skyndsamt, hvilket så ofta är händelsen i Nordamerika. Ett par pressar, som arbeta med stereotyper af samma stilform, kunna inom få timmar lemna upplagor om 20,000 ända till 100,000 exemplar. Nya biljardbollar. (Chemical News, 1868.) De förfärdigas af bessemersstål, äro utmärkt spänstiga, och sönderspringa ej likt andra slags biljardboilar. Elektrokemisk förgyllning och försilfring at tyg eller papper. Det som skall förgyllas eller försilfras, behandlas först med en på följande sätt beredd betningsvätska. Till en måttad lösning af salpetersyrad silfver-oxid, sätter man droppvis så mycket kaustik ammoniak, att den i början uppkommande fällningen iter löser sig. I den?sålunda neutraliserade silfrerlösningen inhänger man tyget eller papperet 2 immar. Efter denna tid upptages det, befrias rån vattnet genom lindrig vridning eller pressNing och lemnas sedan att torka. Man utsätter let derefter för en ström af vätgas, bvilken utäller metalliskt silfver på tyget eller papperet. På det sålunda försilfrade kan mera silfver utfälas och likaså guld; men äfven koppar eller annan netall. Ny vätska för elektriska staplar. Af Delau rer. (Compl. rend., t. 67, p. 529.) Man sammånblandar 20 delar svafvelsyrad jernxidul med 36 delar vatten och låter den förra ipplösas i det senare under så litet tillträde af uft, som möjligt. Derefter inröres, efter hand, 7 lelar utspädd svafvelsyra (HO,SO ) och slutligen å samma sätt, en del utspädd? salpeter-syra HO,NO ). Denna vätska är en ibland de mest lättpta ? för en elektrisk stapel, till kraftig vga d af zink eller jern, utan att någon utvecking af vätgas eller qväfgas dervid uppkommer. ststteeeR een eten