Aftonbladet – 18 mars 1869, sida 3

UTRIKES HOLLAND. Franska tidningen Le Public, som erhåller sina underrättelser och förhållningsorder ur de bästa officiella källor, berättar att en tvistighet, alldeles lik den, som ännu är oafgjord mellan Frankrike och Belgien, nu äfven uppstått mellan Frankrike och Holland, till följd af den holländska regeringens vägran att ratificera det fördrag, som afslutits mellan bolaget för den komplementärlinie, som går till Amsterdam, samt det franska östbansbolaget. LEtendard påstår dock bestämdt, att denna underrättelse saknar grund. Representantkammaren antog den 13 dennes, med 41 röster mot 31, ett lagförslag, som afskaffar stämpeln på tidningar och andra tryckta skrifter. Derefter beslöts, med 56 röster mot 15, att ersätta den minskning i inkomster af 800,000 floriner, som härigenom kommer att .drabba statskassan, genom att med 3 floriner pr hectolitre höja accisen på spirituosa. SPANIEN. Berättelsen om diskussionen i cortes den 8 dennes, då hertigens af Montpen:cier kandidatur till spanska kronan på ett så i ögonen fallande sätt försvarades af amiral Topete, har väckt ett icke ringa uppseende i Paris: De demokratiskt sinnade franska tidningarne beskylla provisoriska regeringen i Madrid att ha blifvit revolutionens grundsatser otrogen; de officiösa bladen inskränka sig till att meddela debattens gång utan att yttra sig om dess för Frankrike obehagliga innehåll. Gazeta di Madrid för den 9 dennes innehåller ett utförligt referat öfver förhandlingarse under det nämnda stormiga mötet, hvaraf vi här meddela de väsentligaste punkterna: Sedan den republikanske deputeraden Caro hade frågat hvarföre hertigen af Montpensier ännu alltjemnt stod i armens rullor upptagen såsom spansk generalkapten och Emilio Castelar understödt denna förfrågen genom att påminna om, att hertigen vid intet tillfälle inlagt någon förtjenst om Spanien, samt förklarat, att han ansåge det såsom en fortsättning af Spaniens olycka och ett säkert tecken till landets bedröfliga öde, om en främmande furste blef kallad till spanska tronen för att genomföra en half restaurationspolitik, yttrade sjöministern Topete: Jag måste svara de senaste talarne, att när hertigen af Montpensier icke gjort Spanien några tjenster, så beror detta derpå, att det icke lemnats honom tillfälle att draga svärdet i statens tjenst. När han icke fanns ombord å fregatten Zaragoza, var det emedan jag förklarat det för opassande. Castelar säger, att han icke vill hafva någon främmande furste, emedan detta skulle vara en skam för Spanien samt förhindra republiken. Jag för min del förklarar högt, att jag hellre vill hafva hertigen af Montpensier än republiken!, (Stark rörelse. Flera republikanska deputerade begära ordet. Rop: Till ordningen!,) Krigsmi stern Prim: Jag förstår icke, att sjömi sterns ord, huru sällsamt de än kunna låta, kuonat till den grad väcka oppsitionens harm. Dessa herrar uttala sig rep .ubliken, och sjöministern förklarar med sin kända frimodighet att han föredrager Montpensier. Castelar: Jag vill icke på nytt tala om de tjenster, hertigen gjort staten — de äro icke lysande; men jag återupprepar: vi vilja icke ha någon främmande prins, icke en gång om cortes skulle förklara sig för monarkien. Vi fordra, att nationen skall styras af en nationel regeriog; vi fordra en spansk regering spanska folket ! VFigueras (republikan): När man sammanställer geoeral Primsoch amiral Topetes anföranden, sköpjer man lätt, att det existerar en föruatfattad plan, en plan, som antagits redan för fem månader sedan, men som är af den art, att den icke öfverens