Aftonbladet – 16 mars 1869, sida 3

län, utan så långt utrymme och tillgångar med: I gåfve till hela är Af den upplästa skrifvelser inhemtades, att ansökningar om platser i inrätt ningen inginge från skilda orter i riket, ochaf de 11 elever, som för närvarande voro å inrättöingen lintågna, voro det minsta antalet från Skaraborgs län. Det kunde således icke tillhöra detta landsting mera, än tingen:i andra län att understödja nrättningen; och-det vöre häraf uppenbart att denna skyldighet ålåge staten. Ännu ett skäl här för funnes i den omständighet, att denna inrättning vore den enda i sitt slag i hela riket. UtomJlands funnes flera sådana, och i Kjöbenhavn en, som understödes af staten. Fröken Carlbäck hade egt en liten enskild förmögenhet... Den hade hon villigt offrat för att kunna realisera sin kärleksfulla. id att vårda och uppfostra dessa vanlottade olyckliga barn, och åt dessa afstod hon dagligen sina krafter och sitt lifs verksamhet. Sedan emellertid hennes bemödanden och or blifvit kända, hade här i hufvudstaden bildat sig en bestyrelse af ädla menniskovänner, som omfattat inrättningen med det kärleksfulla nit att en betydligare insamling inom riket egt rum. Ehuru dessa medel influtit till ett rätt betydligt belopp, utgjorde: detta dock:ingen garanti för inrättningens fortfarande bestånd, som ingen visshet fanns att medel fortfarande skulle inflyta, och dagliga erfarenheten visade tvärtom att välgörenheten, ehuru i början ofta riklig och stor, så småningom. dock afslappas då nya föremål uppstå, som taga den:i ånspråk.. För inrättningens fortfarande bestånd vore således angeläget att den erhöll statens. understöd. Det af tal. begärda anslag vore visserligen litet, ja så litet, att mången i dess -obetyd: lighet såg ett skäl. för afslag. Tal. hade under nnvarande svåra förhållanden ej velat begära mer; dels derföre att anslaget skulle så mycket lättare beviljas, dels derföre att han trodde att det nu, innan inrättningen hunnit antagastörre dimensioner, skulle vara tillräckligt för att betrygga dess bestånd. Han hade nemligen föreställt sig att det lilla ånslaget kunde lemnas fröken Carlbäck (såsom en uppmuntrande-belöning för hennes nit och hennes: möda såsom föreståndarinna, derigenom hon komme i tillfälle att mera odeladt egna sig åt inrättvingen. Han trodde -att inrättningen skulle omfattas med mera tillit och-tillvinna sig mera örtroende; om-den af staten understöddes, och den ädla stiftarinnan vore väl förtjent af detta såväl materiella som moraliska, understöd. Få af eder; mina herrar, yttrade talaren, ha måhända sett.en idiot; och den:somi det ej gjort, kan ej:göra sig ett.-begrepp-om beskaffenheten af fröken Carlbäcks välsignelserika verksamhet; men om man besinnade, att dessa olyckliga barn, ehuru ej i full afsaknad. af sina sinnens rätta bruk, dock äro af naturen till. själs och och kröppskrafter så klent utrustade; att. de knappt kunna sägas ega menskliga egenskaper, att de äro sjuka och svaga både till kropp och själ och således: på visst sätt olyckligåre än de, som: äro i afsåknäd endera af själens-eller kroppens helsa, så torde man inse sakens vigt. För vansinhige-äro dyrbara hospital inrättade, pet ng sjuka lasaretter och för döfstumma ett dyrbart iustitut; men för dessa olyckliga idioter, :Söm sakna både kröppsoch själskräfter är intet af stäteh gjördt: Deträr således uppenbart att det är ett statens åliggsnde cd ng envälgörenhetsinrättning för desså olyckliga. je För ätt lemna några upplesningar öml idioterna ippläste talaren -derefter dels några-örd ur den ippmaning till hjelp, som bestyrelsen här i Stockholm fåtit till: allmänheten utbå, dels ock utdrag ar ett bref från vice pastor Falberg i Sköfde. Af detta senare: intaga vi här följande; 4-2: F sällskap med kapten Geijer ock rektör Lindström besökte jag fröken Carlbäck, och får jag säga, att blandade känslor af vemod öch glädje intogo. oss, då Vi vid inträdet möttes af fröken Jarlbäck, omgifven af 8 fånar, i hvilkas blickar lock-framlyste den största glädje och belåtenhet. Det: vill sannerligen till att-vara rustad med en sådatt troskraft, som fröken Carlbäck genom Guds våd eger, för att kunna börja och, såsonvhon hitills-gjort; genomföra ett-barmhertighetsverk, som sitt slag står ehsamt i vårt land. Vi häfvå många nrättningar, understödda dels af staten och dels f den allmänna välgörenheten för olyckliga; men ör sådana som dessa, hon vårdar, har intet slikt unnits. — Efter upplästing häraf yttrade talaren att det ör kammarens ledamöter,: som vore i åtnjutandel. fr fulla själsoch kroppskrafter, vore en kär ochi lyrbar pligt att bispringa dem som af desså förnåner voro i afsaknad, att detrför karmmarenst edurmöter, såsom nationens fepresentinter, vore 1 lika dyrbar? pligt ått i dationens nämn lemna. nrättnitgen det understöd den behöfde; och på jet att stätsutskottet måtte komma i tillfalleatt ärmare bestämma de vilkor, wider hvilka ansläet rs lemnas, begärde talaren återrerhiss af änkten. v r