Aftonbladet – 16 mars 1869, sida 3

liga kall. 2) Upphäfvande-af all census för :valbarbet och valrätt till andra kammaren samt den graderade röstskalan; äfvenså rösträttigheten utsträckt till hvarje välfrejdad svensk medborgare, som är mantalsskrifven och har fyllt 21 år. 3) Dödsstraffets afskaffande, försvarslöshetsstadgans . upphäfvande, då den angår icke för brott straffade personer, och strafflagens mildrande. 4) Upphävande af konungens envälde i den ekonomiska lagstiftningen, så att stiftandet deraf delas mellan representationen och konungen, såsom om allmän lag. gäller; inskränkning af embetsmännens nuvarande måkt och myndighet och fullständig omorganisation af vårt embetsväsende; den administrativa förvaltningen förenklad; uppbördsoch utsökningsväsendets öfverflyttande på kommunalnämnden. 5) Församlingarne erbålla oinskränkt rätt att välja sina själasörjare och presterskapets röstantal vid organistoch skollärareval nedsättes till likhet med de andra församlingsmedlermmarnes: — 4 6) Försvarsvåsendets grundånde på folkbeväpning med allmän och utsträckt värnepliet; indelniögsverkets lättande, i:den män folkbeväpningen vinner stadga; och slutligen dess fullständiga upphäfvande,. 6 ag 4 0 Svea folk! stå ej bekymmerslös midt i en väpi a Raus nad verld Och! hvila, om dufår,menshvila på ditt svärd. Anhålles vördsamt, det mötet ville fästa afseende. och uppmärksamhet på dessa frågor, som jag nu fratnställt; ty de äro värda hela svenska folkets Bjettliga begrundande och på deras framgång beror, 0; sSvensi folket: skall vara eller icke, vara. ett b sjelfständigt och ödladt samhälle. . Synnerlibast lågger jag folkskölan på edra Nan ty dess höjande .äraf högsta behofset. Bkall svenska folket blifva moget till den sjelfStyrelse, som i hela landet önskas och det:sök. nyliberala. folket uppställt son mål; så är detzaf nöden, att folket erhåller mer upplysning, än som nu är fallet; ty den upplysni EE som folkskolan nu meddelar, motsvarar ej. DT ngt när, hväd en menniska i våra dagar behöfver veta; På fölkskolan beroridet;: om svenska folket skall intaga sin. plats såsom ett civiliseradt; fritt, sodladt, hyfsadt och bildadt samhälle. : Hvilka stora och välgörande verkningar bar ej folkskolan gjört, der en korhmit på sin rätta plats. Må vi taga vårt ibrödrafolk danskarne till förebild bäruti. ) Slutligen får jag. föreslå, att: mötet måtte:besluta om nedsättande af en komite föratt utarbeta ett förslag Samt derjemte fråmlägga motiver iderför, ätt af ett nytt möte granskas. Afvenså föreslås, att komiten måtte utarbeta en, tillshela svenska folket ställd, tppmaning, att i slutet af Ahbgusti månad detta år bålla folkmöten i bvarje valdistrikt för att inbad nästkommande riksdags början, till regeringen insända petitioner samt för att utsetHberaly kandidater? tilde islerpå följande September iännd skeende riksdagsmannaval. Till Sist får AR ene mötet att vara eniga i beslut och handling: ty enighet gifver styrka, och utan den går sveäska folket sin undergång till mötes. -Måtte nu alla frisinnade medborgare inse sin pligt och ej längre sitta med armarne i kors, likgiltigt öfverlemnande de vigtiga ärendena åt auktoriteternas dåliga vilja. Nu,om någonsin, är ett tillfälle för handen att vaknacupp ur vår långa dvala; ätt icke längre på det blinda ödet kasta ansvaret på alla våra många svikna förhoppningar. Må man derför uttala. sig på offentliga möten; må man sätta resolutioner; som icke lemna någon tvekan qvar, om:hvad wiverkligen. tänka och vilja. Måtte tnan fråmför allt ej låta sig afskräckas af ett första misslyckande, utan låt oss taga till föredöme densengelskasibhärdigheten, som så ofta manat till efterföljd: Man ihågkomme ordspråket, fom säger, att droppan till slut urhålkar hårda Did å Derefter uppstod diskussion öfver första frågan: om fri religionsöfning och upphäfvande af-alla sådana iiskränkningar i medborgerliga rättigheter, hvilka äro af religiös bekännelse beroende. Flera talare läto Höra sig; alla mer eller mindre tadlande vuvarande religionstvång: eller; med andra ord, prestvältdet. Äfven: ansågos-alla horgerligt am ög af uraktlåtenhet att iakttaga. de kyrkliga brrkefböra upphöra Det borde anses, yttrade-en talare, syndigt att vilja tvinga menniskor att med munnen uttala en;bekännelse, som de i a verket icke Kylla..oStatskyrkan ansågs icke absolut Hödvändig: och det kristliga, lifvet förklarades blomstra synbart bättre utom. tvångöt. af en sådan. Stat och kyrka borde åtskiljas och presternas åberopade verldsliga berdestafs icke längre erkännas; —— , i. Derefter förekom :fråga om civiläktenskaps införande, och förklarade: mötet. enhälligt och utan diskussion; att presternas hittillsvarande monöpol i den vägen bör upphöra, så att det skall stå Hvar och en fritt att; om han så vill. för lagligt äkvega afslutande, vända sig-till borgerlig mynörande: valbarhet. till andra kammaren ansågs bvarje välfrejdadsmyn tig person..duglig, utan afseende på förmögenhet. Angående upphäfvande af. dödsstraffet voro meningarne något delade;sty. några ansågo som en sämvetssårande sak att bifalla sådant, dervid otvifvelaktigt tänkande på bibelspråket: Öfrerheten bär icke svärdet förgäfves.o. 8. v. Andra deremot tycktes frukta den tid, då sådane personer, som borde vara ett hufvud kortare, fritt få vandra omkring och, utan fara förhalsen, öfva sina idrotter. Då likväl någon invände, att så icke var meningen, utan; att fängelserna just vore till för att berbergera dylika, hördes, på tillfrågan, om dödsstraffets. upphäfvände vore önskligt; endast ettnej not många ja. Försvärslöshetsstadgan ansågs böra upphäfvas, nr den icke rör personer, som äro för brott strafade. ; Strafflagen ansågs i många punkter alltför sträng. En talare anmärkte exempelvis, att om en fattig går i annans skog och tar några pinnar. blir han sanska hårdt straffad för tjufnad. Jagtstadgan stavgar från en bea ända till 200 rdrs vöter för; oloflig jagt: br ansågs både för bårdt ch för litet begränsadt, så att domaren har för tort spelrum, Mötet önskade således att straffagen måtte mildras och straffbestämmelserna närnare begränsas: F Försvarsväsendet ville mötet grunda på folkbepninga dock med. mera utsträckt värnepligt; men ned vilkor att den ihdelta armen afskaftas. Öfver ättet huru omändringen borde ske, kunde mötet ckeyttra sig. X Embetsverken önskades så förenklade, att en lel embetsmän finde obehöfiiga. Särskildt ånågos kronofogdarne -kuhna undvaras, då. deras ippbörd kunde skötas gehom ordföranden idkomnunalvämnden: -Länsmännen borde: tillsättas af tgeringen; erhålla utsträckt :myndighet och icke unna afsättas utan dom och ränsakning. Länsjöfdingar ansågos öfverflödiga, hvilket synes deraf, tt allting går lika bra, om de äro när eller frånarande, Allt detta förklarade mötet vara ganska igtigt att.snart få omändradt, så att minskning i öningsstaten, måtte under nuvarande svåra omtändigheter med första komma låndet till goda. Rörande rättigheten. att. i utsökningsinål bortSR allt, ve de Ne krog mest hödändiga verktyg och redskap, voro. mening; ågot olika. Alla vöro etise one att en än ring; r önskvärd; men sättet derför kunde icke nöjktigt uppgifvas. Tia H j Ett förslag om upphörände af bränvinsbränrAnen i ländet framkallade några invändningar. Z fn alare anmärkte, att antingen borde hvar och en i bränna, sons hamn villpeller ock bort ned hela oegemad slutligen: en talare yrkade att, om bränvingränningen inställes, ven all import af fer org