Aftonbladet – 16 mars 1869, sida 2

SR BERN UT NESRA RSA SERAR ARA ETA USE SYSTRAR a Valstedt och den senare massans egendom Uddäs om ?, mantal för 26,590 rdr af bankiren 8. tuilletmot i Berlin, genom ombud, grosshandlaren . L. Guilletmot i Stockholm. EKONOMISKT. ranska handelstraktatens verkningar. Sedan vi för några dagar sedan meddelade rih. Gripenstedts intressanta, anförande i anIra kammaren den 3 i denna månad, har n högt aktad person, som icke tillhör rikslagen, men som med oaflåtlig nppmärksamret följt utvecklingen af våra tull-, fabriksch handelsförhållanden, benäget lemnat oss rärderika materialier för ytterligare belysning af den ofvananförda frågan, hvilken de å återstående anhängarne af skyddstullsystemet fortfarande, fastän deras krafter alltmera slappas, bemöda sig. att göra oklar. Hvad den högt ärade talaren (frih. Gripenstedt) meddelat angående de omständigheter, som år 1867 föranledt ett partielt afbrott i svenska fabrikernas framsteg, har itan tvifvel sin falla riktighet, äfvensom att tillverkningsvärdet nedgått. från 83 mill. rdr är 1866 till 79 mill; år 1867... Då emellertid häraf möjligen skulle kunna dragas den slutsats, att fabrikernas samfälda verksamhet år 1867 minskats i jemförelse med det näst föregående. året — hvilket ingalunda är fallet — synes det lämpligt: att erinra om en orsak, som vållat den omtalta minskningen i det beräknade totalvärdet — och hvilken frih. Gripenstedt sannolikt äfven framhållit, om han ej ansett sig böra öindvika anförandet af flera siffror än som vore absolut nödvändigt. Orsaken till den omtalta minskningen. i det beräknade totalvärdet var nemligen den, betydliga nedsättning, som år 1867 egde rum -:i: priset på vissa för svenska. Tabriksindustrien behöfliga utländska råämnen. Sålunda nedgick medelpriset på bomull från 1 rdr 63 öre pr skålpund år 1866, till 90 öre dito vår 1867. År 1866 tillverkades i Sverge 8,283,000 skålp. bomullsgarn, men året derpå steg qvantitetentill 9,853,000 skålp: och ökades således med 1.570,000 skålp., eller nära 19. proc. men värdet af den. större qvantiteten-utgjordesx till följd.af nyssnämnda vorsak, blott — 12,107,000 rdr; då värdet af den mindre steg till — 13,665,000 rdr. Om värdet af 1867 års.garntillverkning beräknats. efter samma pris, som föregående årets, så hade det, år 1867 tillverkade garnet uppskattats till rdr 16,258,000, i stället förs. ssise.ssats sv st 12,107,000. . Skilnad rår : 4,151,000, eller lika. mycket. som skilnaden... utgjorde emellan.totalvärdet af: samtliga fabrikernas tillverkning de begge åren. Samma, orsak har naturligtvis äfven vålJat en motsvarande, minskning i värdet af strumpstolsväfnader af bomull, och. af andra väfnader af detta råämne. S Om--de år 1867 tillverkade -bomullsväfnader; alla slag, uppskattats efter likahögt ris, som föregående årets ga så ade deras värde uppgått till rdr 5,481,000, i stället för till s...s...s.s:4 1 487900: Skilnad rdr 602.000. Då härtill lägges ofvanstående .4,151,000, ; blir summan rdr 4,753,000. ; Enahanda förhållande eger jemväl rum a afseende å tillverkningar af andra råämnen som, fallit i pris år 1867 — t. ex. linnegarn, Qvantiteten ökades från 425,000 år 1866 till 457.000 år: 1867; men värdet af den större tillverkningen utgjorde endast 510,000 rdr år 1867, då värdet af den mindre ,uppgick till-540,000 rdr år 1866. ; I hvad mån de genom traktaten med Frankrike åvägabragta lindringar i .skyddstull för enmängd fabriksartiklar bidragit till minsks ning i deras försäljningspris, kan ej med nog? gtännhet bestämmas; men obestridligt är Eye att dennaskattelindring varit ganska betydlig. Om t. ex. det antages att den nedsättning af 1 öre. pr 4. raffineradt socker, hvilken inZ trädde från början af 1866 kommit konsnmenterna tillgodo, så innefattar denna, nedsättning en årlig besparing för hela landet af 300,000 rdr efter 1867 års tillverkning, obex räknadt de 67,000 rdr som motsvara nedättningen i tull till staten för det samma år införda utländska raffinadsocker. Tillhopa utgöra dessa begge summor en, skattelindring, af mer än 1000 rdr hvarje dåg, blott för denna enda artikel. : E De mångfaldiga fabriksgrenar, å hvilkas tillverkningar.skyddstullen ; betydligt nedsattes genom traktaten, hafva sedermera — och i följd deraf: — ansenligen förkofrats,. ettförhållande som skyddssystemets anhängare först försäkrade omöjligen skulle kunna inträffa (grusade näringar), men, sedan det intväffat, helt och hålletignorera. Flera bland dessa fabrikater: hafva till och medi trots af tullen (hvars syfte är att skydda mot täflan med bättre vara och billigare pris) undergått em sådan förbättring I Fa och pris, att de kunnat exporteras till länder. der de, antingen beläggas med tull till förmån för dessa länders fabrikanter, eller åtminstone icke gynnas med skydd, såsom i hemlandet. Detta förhållande har naturligtvis omsorgsfullt för tegats af den franska traktatens förblindade motståndare, men följande tabell utvisar tillväxten af ofvanberörde export sedan traktaten trädde i verkställighet; —