Aftonbladet – 13 mars 1869, sida 3

(Insändt.) Några .Somvetstrågor till egarne af roterad jord i Riksda ens kammare? (Med särskild anledning af åtskilliga motioner i andra kammaren). 1. Her eller har icke roteringsbesväret i omkring tvåhundra år ingått i den fasta, dermed besvärade egendomens värde och uppskattningspris, så att jordens nuvarande innehafvare bekommit jorden för ett med roteringskostnadens kapitalvärde minskadt pris? 2. Blir icke den tillöning i den roterade jordens kapitalvärde, som genom roteringsbesvärets upphäfvande skulle tillvinnas jordens nuvarande inöehafvare, en vinst för dessa på statens, d. ä. på alla andra medborgares, bekostnad? 3. Då, under den tid som förflutit efter indelningsverkets genomförande, alla egendomar skiftat egare, vare sig genom köp eller arfskiften, och dervid städse roteringsbesväret måst tagas i beräkning för bedömande af jordvärdet, kunna vål de suvarande innehafvarne af jorden rättvisligen göra något anspråk på ersättning för de ursprungliga egarnes möjliga uppoffring genom roteringens åtagande? 4. Hafva innehafvarne af roteringspligtig jord ett mindre intresse af fäderneslandets försvar än andra medborgare? Är icke tvärtom den fasta egendomens värde mera utsatt för fara i bändelse af ett fiendtligt anfall än den rörliga förmögennja eller den personliga arbetskraftens inkomställor? 5. Ställas, då nu fråga uppstått om ökade beväringsöfningar och om ett tidsenligare ordnande af fäderneslandets försvar, härvid i ringaste mån större anspråk på jordegare än på andra medborgare? 6. På hvilken grund kunna då jordegare mer än andra medborgare fordra särskild betalning (i ökadt egendomsvärde) för det de lika med andra skola medverka till ett ordnadt försvar? 7. Om det måste erkännas såsom stridande mot hederns fordringar att betinga sig enskilda fördelar på det allmännas bekostnad, huru bör väl den riksdagsman anses som fordrar att staten skall bereda hans jordegendom ett ökadt kapitalvårde på det allmännas bekostnad?