Aftonbladet – 13 mars 1869, sida 2

STOCKHOLM den 13 Mars, Vigtig parlamentsreform i Norge. Vi ha i dag emottagit följande enskilda telegram från Kristiania: foundlagsändringsförslaget, som går ut på införande af årliga Storth ne blef i går, efter en debatt, som varade 11 timmar, antaget med 81 röster emot 30 och då sålunda den i Grundlovens 112 för grundlagsändringar föreskrifna majoriteten af tvåtredjedelar blifvit ernådd är ifrågavarande denna gång genom kongl. roposttion för gna ändring nu genomförd. De hufvudsakligaste talarne emot reförmen voro: Vogt, Aall, Asechehoug och Valstad; för densamma talade: Sverdrup, Christensen, gamle Ueland, Richter m. fl. Sverdrup mottogs, då han lemnade Storthingets lokal af den talrikt församlade allmänheten med starka lefveoch hurrarop. En inbjudning till en nationalsubskription för en hedersskiänk åt honom publiceras i dag, undertecknad med goda namn. Af allt hjerta lyckönska vi brödrafolket till denna vigtiga reform. Den lifliga glädje, som budskapet härom framkallar hos alla framåtskridandets och den konstitutionella utvecklingens vänner i Norge, skall finna ett kraftigt genljud i vårt land. Vi se i denna reform ånyo ett betydande steg till närmande emellan de båda brödrafolken, det största som tagits, sedan vi genomförde vår representationsreform. Vi glädja oss öfver den politiska vexelverkan, som faktiskt eger rum mellan de förenade rikena till gagn för hvardera och till befästande af unionen. Föreningen med Norge har gifvit ett kraftigt stöd åt de liberala ideerna och reformsträfvandena i vårt land och efter femtio år vann den alltmera utvecklade opinion, som åberopade det fria Norges föredöme, en stor seger genom representationsreformen. Nu åter har den norska folkrepresentationen i sin ordning följt Sverges exempel och vi hoppas, att .sedan konservatismens is i detta fall blifvit bruten, detsamma äfven skall ske i frågan om utvidgning af den politiska rösträtten, hvilken nu närmast kommer på dagordningen bland de konstitutionella frågorna i Norge. På dylikt sätt böra de båda folken efter hand alltmera närma sig hvarandra, genom att endrägtigt skapa likartade former för den folkliga sjelfstyrelsen.