Aftonbladet – 12 mars 1869, sida 3

tt latt riksdagen, med anledning af hr Adlersparre le I motion, måtte för år 1870 bevilja ett extra anslag af 20,000 rdr, att ställas till K. M:ts dispositior SI för införande af krigsundervisning i rikets offent h I liga skolor och undervisningsverk, samt att KM: tI måtte för nästsammanträdande riksdag framlägg: förslag i afseende å de anslagsbelopp, som för be rörda ändamål kunna framgent anses erforderliga Sedan motionären hr Adlersparre, yrkat den för ändring i utskottets förslag, att orden införande af krigsundervisning skulle, i likhet med hvad Som redan skett i första kammaren, utbytas mot ff autsträckning af krigsbildningen, och hr Hollaner fästat uppmärksamheten derpå; att de tekniII ska skölörna i denna ttskottets hemställan tyntes a I vara uteglömdå samt anhållit, att ärendet måtte g åtörremitteras för ätt i detta syfte fullständigas; S ER en stunds diskussion. Statsrådet Carlsson redogjorde för den ståndpunkt på hvilken vapenI öfningsfrågan i skolornä för närvarande befinner . sig och uttalade med anledning af den föregående ) talarens uttryckta önskan, att den ifrågavarande , I undervisningen icke måtte inkräkta på lärjungare I nas ledighet, såsom sih tro att farhågorna i detta ) hänseende icke skulle befinnas grundade: För bie I fall till utskottets förslag med den af motionären I föreslagna förändringen uttallade sig äfven ,hrr 2 I Meijerberg,, Gwmnelius, Leffler, Jöns Pehrse Son, Ocklind, Adlersparre, C, Ifvarsson, Mannerskantz, Björck och John Ericson; hvart emot endast hr Ribbing, till hvilken hr Magnell i slöt Sig, utlder erkäfinande äf dessa vapenöfninM gars förträfflighet för ungdomen, motsatte, lig utskottets hemställan af det hufyudsakliga skäl, att JO hvarje utredning saknades, huruvida tid till deras införande kunde -beredas och i hvad mån detta 1 kan låta sig göra; uttryckande tal. sitt tvifvel, att det utan öfveränsträngning vore möjligt. såvida , man ej ville ändra skollagen. Hr Adlersparre ; I sökte. vederlägga dessa betänkligheter dermed;att flere sakkunnige personer, som talaren rådfrågat, ; l och vid detta tillfälle äfven hr ecklesiastikminij stern, varit af en motsatt åsigt. Utskottets förslag bifölls med den föreslagna I förändringen. . . Med anledning äf motioner, afgifba af Hrr GrafI ström, Anders Nilsson, Hessle, Ötterström, MagInus Svensson, Bjerkander och W. Nilsson, hade J utskottet i 5:te punkten hemställt: a) ätt fiksdaIgel ville hos KK: M:t anhälla; det K. M:t täcktes låta tillsätta en komite af sakkunniga män äfven Juitom skollärareyrket, med uppdrag att utarbeta I förslag till undervisningsväsendets ordnande i all mänhet och dervid särskildt taga i öfvervägande elementarskolans och folkskolans omfattning och inbördes förhållande samt i hvad mån och på hvad sätt de böra af staten bekostas eller understödjas; samt b) att riksdagen måtte i sammanhang dermed anmäla; det riksdagen till K. M:ts disposition för bestridande af köstnåderna för denna komitå extra ståt anvisat ett förslagsanslag af 5000 rdr. Öfver denna fråga uppstod nu en diskussion, som sysselsatte kammaren återstående delen af sämmanträdet. Hr Bjerkander sökte visa nödvändigheten deråf, att komiten måtte behandla frågan om folkskolan särskildt och att dettå borde i skrifvelsen uttryckäs, Bvärför tal. yrkade återremiss, på det att utskottet måtte få tillfälle att afgifva ett nytt förslag till skrifvelse. Tal. skulle håfva önskat att utskottet uttalat vissa principer till rättesnöre för den blifvånde komitens verksamhet. Han uttalade äfven den åsigten att staten bör lemna bestämda bidrag till folkskolorna, hvilka bidrag dock borde vara större än nu i förhållande så väl till de bidrag,.kommunerna gifva, som till.de höga anslag, hvilka beviljas för ov högre undervisningen. : Hr Hedlund ansåg de partiella reformernas tid i denna fråga numera vara förbi; en fullständig reorganisation af undervisningsväsendet, omfattande ibke blott folkskolån, elementarläroverken och tilllänipöingsskölorna, utan äfven till en del universiteten; vore nödvändig, så att man en gång kunde komma från detta lappaiide, hvarmed man till föga båtnadsför undervisningen hittills. varit sysselsatt. Men då det vore önskligt att denna reform utginge från folket, ,.så borde riksdagen angifva den riktång i Hvilken: komiten hade att. arbeta;, yrkande tal. återremiss på det utskottet måtte utarbeta förslåg i detta hänseende., I detta yrkande förenade sig -brr Rosenbergs A.W. Nispon och Jöns Olssoti i Nordånå, hvilken särskildt: framhöll det missförhållande som för närvarande. eger rum mellan de af staten lemnade bidragen till folkskolorna och församlingåarnes folkmängd: Detta föranledde statsrådet Carlsson-att.uppträda och yttra sin tanke om de särskilda motionerna samt att upplysa, ätt K. M:t, med anledning af sistlidne riksdags beslut, redan bifallit indrigning af elementarläroverkets första klass, fastän detta beslut ännu icke blifvit expedieradt. Beträffånde frågan om bidragen till folkskolorna, förklärade. tal., att han häåft för afsigt att framlägga en ny plan för dessa bidrag, för Hvilken plan tal. redogjorde, och som gick derpå ut att staten skulle bidraga till TöllskOlor nas underhåll med lika och bestämdt belopp för hvarje skola, således icke såsom nu i förhållande till skyddsafgiftens storlek, utan i förhållande till de bemödanden som hvarje särskild församling gjörde för skolväsendets utveckling. Att detta förslag icke framkommit yid denna riksdag hade sin orsak: deri, att dess genomförande för närvarande ansetts mötas af finansiella. hinder, men tal. ånsåg, ått ett dylikt försa om loggn åf de i ge tet. ntliga. handliogar,. 8) unna. utarbetas för att underställas nästkommande TE prötFERREIRA NTA NRA ning. Hr Siljeström lenmådeew intressant: historik ifyer. vårt skolväsendes utvecklingshistoria från len under dröttning Christinas tid år 1649 utsifna skollagen, hvilken tal. betecknåde såsom den ästa skollag vi hittills haft, emedan den efter-tilens sed aåfsåg bibringandet af en allmänt medCa LR bildning. enom skolordnivgarne af 1693 och 1724 tog man ett steg tillbaka, emedan skoloriia derigenorh gjordes till.bildhingsanstalter ör embetsmän och isyrnerKet prester... En: reakion inträdde dock åter, ochi 1767 åns skolordlivg funnes så praktiska föreskrifter att deskulle räcka mångas förvåning i vår tid. Vidare genom: vick tal. skolans utveckling i vårt århundrade och äste sig isynnerhet vid 1825 års stora skolkomitå, wvaraf närmaste frukten var nya elementarskolans ipprättande. Hela denna utveckling visade en fortgående strid nellan realismens och klassicitetens förfäktare Realismen hade otvifvelaktigt vunnit mycket på de sista tiotalen, men ett stort fel hade dervid blifvit begånget, i det man sökt tillämpa allt mer och ner af det ny systemet utan att vilja uppgifva let minsta af det gamla. Följden deraf hade emelertid blifvit denna öfveransträngning, som nu viade sig i skolungdomens, allmänna sjuklighet. För att undvika detta funnes ingen annan utväg in att välja endera af-de två: och tal. trodde, att ) le gamla språken måste maka åt sig, . Men alla lessa: förhållanden rörande elementarläroverken, i. ;chderjemte-den icke mindre omfattande mängd ! f frågor som röra folkskolan kräfver den sametsgrannaste undersökning, hvilken endast kundeli.; söras af en komite. Tal. förordade derför tillsät-1 andet af en dylik, men önskade för närvarande Verremiss:. ar ousl däran , Detta yrkande framställdes äfven af frih. Fock. mr Grafström, Engman, And. Aug, Andersson, Dahm, Rundbäck och Grape, äfvensom at r Otterström, efteren lång och grundlig kritik f samtlige motionärernas framställningår. — Tala ens. yrkande föranleddes deraf att beslut rörande olkskolorna redan vid denna riksdag måtte kunna Aag i ce leran og AA j Erre Key, Svensen och Carl Ifvarsson yrkade ifall till utskottets förslag, emedan intet skulle innas medåterremiss, såvida icke kammaren kun: e angifva de principer, hvilka af utskottet borde öreslås till rättesnöre för komiten. Men då man nom kammaren icke kunnat bli ense om dessa rinciper, vore icke större utsigt dertill iutskottet.h Punkten blef icke desto mindre utan votering terremitterad. ut ka ha