100. BORMASSTKTERSRENVTNNEKEN Åttonde hufvudtitelns behandling afslöts i år afton äfven af andra kammaren. I liket med första kammaren och i öfverenstämmelse med statsutskottets framställning ämnet, afslog denna kammare hr Gumeelii notion om årligt Eg af 6000 rår till ränta ch amortering af ett lån till nybyggnad för nusikaliska akademien. . Det i första kammaren så skarpt omtvitade anslaget till medico pneumatiska antalten bifölls äfven af andra kammaren och ir således af riksdagen beviljadt. I likhet ned första kammaren beslöt andra kammaen äfvenledes återremiss af frågan om undertöd till idiot-barn-hemmet i Sköfde. Båda kamrarne ha höjt anslaget till ett sjukhus för spetelska personer i Helsingland rån af statsutskottet tillstyrkta 5;800 rdr ill 8,400 rdr, med vilkor att Gefleborgs läns andsting för ändamålet tillskjuter 3000 rdr. I öfverensstämmelse med statsutskottets remställan ha båda kamrarne beslutit en annållan hos K. M:t att tillse, huruvida en förvättrad organisation af hospitalens ekonomiska och administrativa förvaltning må vara vf behof påkallad, och i sådant hänseende vidtaga de åtgärder, hvartill omständigheterna föranleda. Niondehufvudtiteln arr och indragningsstaterna) behandlades i går afton af första och har i dag på förmiddagen blifvit senomgången af andra kammaren. 1 sitt utlåtande rörande denva hufvudtitel yttrar sig statsutskottet först öfver de vid, riksdagen väckta motioner, som afse, dels inskränkning i, dels upphörande af embetsmännens pensionering, och har utskottet i detta hänseende hemställt, att riksdagen måtte anhålla, det K. M:t behagade tillse, om icke staten skulle kunna helt och hållet befrias från skyldigheten att pensionera sina embets-. och tjenstemän, derigenom att åt desse bereddes tilltälle att i en allmän liffärsäkringsoch pensionsanstalt vinna inträde mot afgifter, som till en början må af staten bekostas, för att sedermera af tjenstemännen sjelfva utgöras emot viss tillökning i aflöningen, och att K. M:t täcktes låta utreda lämpligaste sättet för tillvägabringande af en sådan lifförsäkringsoch ensionsanstalt, samt till riksdagen afläta de örslag, som af en dylik utredning samt af öfriga förekommande omständigheter kunna föranledas. n I första kammaren motsatte sig hr von Geyer, grefve. 0: G. Mörner samt hrr Caspersson och Björastjerna aflåtandet af. en sådan skrifvelse, framhållande såsom skäl, att staten borde; likasom den enskilde husbonden, draga försorg om sina tjenare vid inträffad ålderdom och bräcklighet. Finansministern afstyrkte jemväl skrifvelsen, under framhållande af de svårigheter som skulle möta ordnandet af pensionsväsendet på af utskottet antydt sätt. Med afseende å den äskade utredningen. erinrade..talaren derom, att en komite varit tillsatt för detta ändamål samt väckt förslag om lifränteanstalters sättande i förening: med civilstatans pensionsinrättning; att civilstatens sist församlade fullmäktige afböjt detta förslag; och att man för förnyad framställning i ämnet borde afvakta dessa fullmäktiges nästa allmänna sammanträde, som snart nog komme till stånd. Hr Hazelius förfäktade deremot den grundsatsen, att ej något bidrag måaf allmänna medel användas för pensionerande af tjenstemän. Det vore blott en malplacerad.barmhertighet från det allmännas sida, som tal. ej kunde gilla. Då nu så många ränteoch kapitalanstalter funnos inom riket, vore det en helt enkel åtgärd att bereda tjenstemän en bekymmertri ålderdom an att å lönerna afdraga vissa bestämda belopp ochinsätta desamma i dylika anstalter. Ett sådant förfaringssätt skulle dessutom hafva ett särdelesvälgörande inflytande på öfriga samhällsklasser, som genom ett dylikt exempel, lemnadtafstaten, otvitvelaktigtskulle uppmuntras till flitigare insättningar, än som beklagligen hittills egt rum. Hr Hazelius förordade dertöre bifall till den föreslagna skrifvelsen. Med 44 röster mot 33 beslöt dock kammaren att förslaget skulle förfalla. I andra kammaren fick frågan en annan utgång, i det denna kammare icke blott biföll aflåtandet af en skrifvelse utan gick till och med ett steg längre än utskottets förslag, i det kammaren. med 73 röster mot 68 beslöt att utur detsamma utesluta orden emot viss tillökning i aflöningen,. Denna uteslutning förordades af hrr Fr. Pettersson, Medin, J. Pehrsson, Rosenberg och Ake Andersson at det skäl; att de ansågo staten icke böra bevilja särskilda anslag för denna sak. Hr Björck, som understöddes af hrr C. A. Larsson och Grafström, fästade deremot uppmärksamheten derpå, att man icke kunde ernå en förändring i pensionsväsendet på en gång, isynnerhet som grundlagen innehölle stadganden om tjenstemännens oafsättlighet, utan borde man nöja sig med att taga ett steg i sender. Då nu första kammaren hade atslagit-punkten, ansåg talaren, att andra kammaren borde visa enizhet och bifalla den oförändrad, hvärigenom kammaren uttryckte samma åsigt som första kammarens minoritet. Såsom vi nämnt, segrade dock vid voteringen den radikälare åsigten. I sammanhang med förslag om lönereglering inom krigshofrätten hade K. M:t äskat att åtskilliga derstädes anställda tjenstemän måtte komma i åtnjutande af pension å in