Aftonbladet – 10 mars 1869, sida 2

SJjellva IOrSlagev IOrordaUueS UCICINOL ICKE äl frih. Gripenstedt. Under behandlingen i dagens plenum af sjunde hufvudtiteln är det egentligen teateranslaget, som varit omtvistadt. I första kammaren yrkades visserligen icke någon nedsättning i det nu till 60,000 rdr bestämda nen, rg men grefve af Ugglas yrkade eftertryckligt, att denna med statstnedel understödda institution också skulle komma under statskontroll och derigenom missförhållanden, som nu vidlådde dess förvaltning, kunna undanrödjas. Skedde icke detta, förklarade han sig för sin del icke ett annat år komma att votera något anslag till teatern, I andra kammaren, der flera motioner blifvit väckta om indragning eller nedsättning af anslaget, fördes derom en långvarig debatt. Motståndarne mot anslaget förenade sig slutligen om att yrka en nedsättning af 10,000 rdr, så att anslaget alltså skulle skulle blifva 50,000 rdr. Deras skäl voro de från föregående öfverläggningar i ämnet bekanta: att K. teatern endast är till gagn för hufvudstadens nöje och derföre icke bör af det skattdragande folket på andra örter bekostas; att, äfven om den vöre en bildningsanstalt, den dock endast vore till gagn för hufvudstaden och att den borde bekostas af dem, som begagnade sig af densamma; att om den än kunde vara en bildningsanstalt den icke i detta fall motsvarade sitt ändamål på det sätt som den nu leddes. Anmärkningar gjordes för öfrigt mot den nuvarande administrationen, sinekurväsendet vid teatern 0. s. v. I denna riktning ytrade sig hrr Östman, L. O. Larsson, OQO. B. Olsson, Hedengren, C. J. Bengtson, Medin, Jonas Jonasson från Kronobergs län, Jonas Jonasson från Kalmar län, Olsson från Helsingborg, Per Nilsson från Kronobergs län, Åke Andersson, Peter Andersson, Rosenberg, Doffsen, P. Ericsson från Gefleborgs län, M. Svensson, A. Jonsson, Jöns Pährsson och Lars Pehrsson, ÅA andra sidan anfördes de äfvenledes ofta upprepadeargumenten, om teaterns betydelse i allmänhet för konstodlingen i landet och Om nödvändigheten att ega en teäter, som genom statsunderstöd såttes i stånd att behålla i sigte sin höga uppgift såsom konstinstitut. Med afseende å påståendena, at. hufvudstaden ensam hade gagn af teatern erinrades, att denna bildningsanstalt likasom alla andra måste någonstädes ha sitt läge, och att, då hufvudstaden vore att betrakta såsom landets medelpunkt och hjerta den också borde vara der belägen. :Men den komme derföre icke ensamt hufvudstaden till nytta, ty hufvudstaden -stode i ett organiskt samband med hela landet, och det bildningsarbete, som här påginge, sporde sina verkningar till landets. alla delar. Dessa åsigter förfäktades företrädesvis af hrr Gripenstedt, Meijerberg, Staaff och Winkranz, hvilken sistnämnde genom några mycket åskådliga bilder sökte göra förhållandet klart och fattligt för hvar och en. Den föda, sade han, som man förtär, den tyckes visserligen hamna i magen, men derföre att kroppen vore en lefvande organism, funnes icke någon del af densamma som icke tillgodogjorde sig de förtärda näringsmedlen och finge sin del deraf. Så vore det äfven med den bildning, den odling, som komme ett folk till godo. Till och med individer, som aldrig begagnat någon uppföstringsanstalt, kunde icke, äfven om de ville, förblifva oberörda af den odling som funnes hos det folk bland hvilka de lefde. Ställde man, tillade hr Winkrantz, bredvid hvarandra en svensk och en hottentott, som ingendera njutit någon undervis: ning, så skulle svensken dock befinnas ega mera hyfsning än hottentotten just till följd af inflytelsen af det hyfsade samhälle i hvilket den förre lefvat. För anslagets bibehållande vid oförändradt belopp talade för öfrigt hrr Ridderstad, grefve Posse, v. Troil Ahlgren och Hierta, hvilken sistnämnde emellertid till en början y kade återremiss, på det statsutskottet måtte föreslå en anhållan ho: K. M:t om en utredning af de missförhållanden, som synas vidlåda teatern och vålls dess ofantliga skuldsättning. Detta yrkande återtog br Hierta likväl sedermera, efter det finansministern frih. af Ugglas afgifvit der förklaring, att han, som länge ansett en un dersökning genom kompetenta personer a ställningen inom teatern behöflig och vari betänkt på att hemställa att en sådan skulle komma att ega rum, ehuru förhållandens ännu icke tillåtit att detta kunnat ske, icke I skulle underlåta att derom till K. M:t görs framställning. Med 96 röster mot 76 beslöt emellertic andra kammaren anslagets nedsättning til 150.000 rdr. Öfriga delar af statsutskottets förslag rö. rande sjunde hufvudtiteln ha blifvit af båd: kamrarne godkända utan anmärkningsyärc J diskussion, med undantag att andra kammaIren återremitterade hvad som rörde stats kontoret med kronomagasinerna samt våg staten i Falun. : Första kammaren har äfven genomgått d I fem första punkterna af åttonde hufvudtiteln Förslaget att hos K. M:t begära utarbetand Jaf förslag till undervisningsväsendets ordnand i allmänhet blef återremitteradt. Utskottets afstyrkanden af väckta motio Iner om utvidgningar af elementarläroverk h I blifvitfgodkända. I dess förslag att, med an