Aftonbladet – 9 mars 1869, sida 3

; komedi, uppförd en gång om året, som till inge: :ting tjenade, ett spegelfäkteri, som antingen vo! i ovärdigt eller löjligt. Men har representatione rätt att bevilja, så har den äfven rätt att afsl Såsom ytterligare stöd för talarens uppfattning I den konstitutionella delen af frågan åberopade ha 1 års konstitutionsutskotts utlåtande 1 ämne alaren ville icke försöka sig inågon jonglerin med siffror rörande debet och kredit i vår budge nen han ville påpeka. att om en million skall r serveras af bankovinsten, så måste lika myckt ifrån något annat båll tagas till fyllnad i stats behofven, och att detta icke går an hvarken ge nom ökad bevillning eller genom lån. Den ärad representanten från Upsala hade sysselsatt sig me representanten från Sunnerbo och med reservan terna, samt ordat, bland diverse annat, om nöd vändigheten af att sedan man uppfört en byggna äfven i den sätta in fönster, och han tycktes vilj likna våra regementsmöten vid armebyggnaden fönster. Talaren sade sig icke förstå det djupsin niga häri, men det förekom honom som om Up salarepresentanten förglömde att det äfven gifv byggnader med blindfönster, och att om dess kunna vara ändamålsenliga som dekoration, så är de icke derför diga. En annan filosof, Na poleon den 3:dje, lärer yttrat: att man kan vä stödja sig på bajonetter, men icke sitta på dem Talaren fann önskvärdt om äfven representanter från Upsala kom under fund med att vår grund lag icke kan baseras på filosofiska spetsfundighe ter. Den måste hvila på rättsmedvetandet och på verkligheten. — Att förneka hvad denna ger till känna, att bestrida våra tryckta konjunkturer och jden i landet, att opponera sig mot hvarje möj lig stor besparing, det är helt enkelt en cynism. Talaren förutsåg att man i rikt mått skulle ö verhopa reservanterna med beskyllningar för likgiltighet om fosterlandets försvar, och för njugghet om hvad som i anslagsväg härtill behöfs. På två år har likväl den nya representationen beviljat icke mindre än 2!, millioners alldeles extra anslag till gevär och materiel — utvisar detta brist på fosterlandskänsla? Vidare bad talaren få veta hvad vår indelta soldat är värd, ifall 20 dagars minskad öfning under 20 år — ty det är medeltjenstetiden — skuile göra honom så oduglig som man vill påstå. Skulle detta vara fallet, frågade talaren, hvad är då vår beväring värd, och hvad blefve det af Sverge med en folkbeväpning? Ehuru talaren icke kunde bestämdt angifva anslaget till armens vapenöfningar för 3-års-perioden 1849—51, rodde han att det utgjorde omkring 35000 rdr irligen, och för 3-års-perioden 1855—57 omkring 00.000 rår. För 1858—60 var det deremot 596.000 irligen, för 1861—63 650.000, för 1864—66 825.000, r 1568 var de: 870,416 rdr 48 öre och 186 354,000 rår, hvarjemte bör märkas, att före 186 irs riksdag egde regementsmöten vanligen rum Blott hvartannat, ibland hvart tredje år, och derill varade de då blott 14dagar, men röcka nu i 0 dagar. Detta skedde under långt mera vidtuteende tider än nu, under Danmarks första kamp ned Preussen och vestmakternas krig med Ryssand. Ingen ansåg då att vi voro odugliga till trid och likväl voro den indelta armens öfningar a mindre, samt anslaget till dem blott ?;:delar hvad det ou är. Till de herrar, som sitta på ninisterbänken, bad talaren slutligen att få vända ig med en bön! Må de ieke tro att det är nåot trots som förestafvat talarens ord. icke heller tt meningen är någon annan än hvad orden inneära. Ingen kan varmare än talaren önska att amme män, som varit med om att skapa vårt ya samhällsskick, också måtte förstå detsamma, örstå situationen och gå i spetsen för reformer cke blott till utveckling, utan äfven till sparsamet. Dessa reformer betinga och möjliggöra i detta u hvarandra. Talaren röstade för bifall till reervationen. Arr Medin P Andersson från Blekinge och er Nilsson från : rebro län yrkade bifall till eservanternas förslag. KANON ESR