Aftonbladet – 9 mars 1869, sida 2

nande städer, såsom hufvudpunkter för gö-: ernas bedrilter. ; Sedan isländarne blefvo kända, ökades ! nateriaiförradet och riktades nu äfven med ; n stor del af Greklands historia. Andtligen kom Rudbeck, för hvilken hufrudtanken var, att allt stort utgått från I Sverge och att detta land hade ett särskildt uppdrag af Gud att utföra hans värf iverllen, hvarföre det ock stadigt kunde förlita ig på hans hjelp. Han gynnades af Carl XI ch tidens store, och äfven Carl XII tog tiligt starka intryck af honom. En äldr wolländsk författare hade talat om blåklädda svenska båtsmän. Rudbeck bestämde häraf vår nationalfärg, och så fingo vi Carl XI ned sin blåa rock och sina blå. En stor instinkt hos Rudbeck var att ifven fästa sig vid naturförhallanden för historiens belysning. Ian var den förste på lenna väg, som sedan burit så rika frukter, nen han var för sin del tyvärr föga lycklig. Att Sverge varit befolkadt kort efter syndafloden, bevisar han af svartmyllan, på hvars tumtal han bygger stora hypoteser, äf som på diverse astronomiska beräkningar. Tidsandan var för öfrigt nu så uppdritven i historiska öfverspändheter, att Rudbecks samtiding, biskop Bång, uppställde sju bevis för att Adam besökt Sverge, likaväl som Noach. Ty Adam var typus för Noach; och då typus varit i Sverge, måste äfven! antitypus ha varit der. Det var ju klart, att Ådam ville besöka och undervisa sina ba äfven i Sverge, och hvarför skulle Gud gifvit honom så hög ålder, om ej för detta ändamål? Och föröfrigt hade man en fornsägen, att Adam under vistelsen i Sverge bott 1 Kälkestad. I Utom blicken på naturförhållandena hade! Rudbeck äfven en framtidstanke för foik och språkens slägtskap, men slog i tillämpningen de oerhördaste volter. Sicambrerna voro svenska sjökampar, fabeln om Pr pinas bortröfvande åsyftade svenska Frost-: pinans undanrödjande, och Herkules var en. svensk Här-Kalle, som förvånade södern. Det berättas om honom, att han reste med en scyfo, som 1an trott vara ka och ö:versatt med bägare; men Här-Kalie blygdes ej för sitt svenska tungomål, och det är klart, att hans skepp fått denna missförstådda grekiska uttydning. Rudbecks sol slocknade för studiet af isländska litteraturen (bär hade Wilde förtjenat att nämnas) och för Dalins kritik. Dalin If var dock i mycket ej stort bättre. I tället för svartmyllan som historiskt bevis, kom nu vattenminskningen. Dalin antog, att vid Darii Hyst:s tid stod vattnet 50 alnar högre än nu. Då Filip och Alexander vållade allt större osäkerhet i sydöstra länderna, stego schyterna helt bes ut ombord på sina vanliga båtar och seglade hit från Svarta Hafvet, ötver det låglända, då öfversvämmade Ryssland, och slogo sig ned på Seveberget, som då ännu utgjorde det egentliga ur hafvet uppdykande Sverge, som för C rigt låg under vattnet. Dessa folk voro Odiner och Geloner (Svear och Göter), och i Finland hade Nevrerna eller de 10 bort komna Israels slägter slagit sig ned hade man nu ånyo fått allt klart m Göter och Finnar. . Med Lagerbring ingår den nya period. lå på allvar dimmorna började skin ännu på hans tid skrefs, att Focerna u. vit namn åt Fosie socken i Skåne. En ung dansk författare, Jes ter i våra dagar tappert de falska ivaealogierna och en hop annat: murket, so hyllas i Norge och försvarats af Munch, med fastare tro på islandismen. Talaren hoppar I des, att Ynglipgaoch Sigurdska ätterna m. I snart skola gå bort ur våra lärobocker som svensk historia, men att flera af de verk, på hvilka den gamla nordiska historien grundats skola ändock ha värde och bära sina frukter för litteraturen, poesien och konsten. Har framhöll äfven de stora naturvetenskapliga anor, som nu grundläggas för vår historia, a heit annan beskaffenhet än Rudbecks oc Dalins, samt uttalade det hopp, att man skal komma på fast fot, äfven der skrifna källo; saknas, kastande härvid en blick äfven pi den komparativa språk orskningen och arI keologien, som ej uppställa några teorier rtid, men förbereda sa mycket mognar frukter. en, nedbry