Aftonbladet – 6 mars 1869, sida 3

5 rår rmt. Dock utgör den derjemte en de af ett under arbete varande kartverk öfver a Sverge, hvilket lärer fullständigt utkomma årets lopp. Vi hoppas att framdeles kuana anmäla arbetet isin helhet, men måste nu uteslutande hålla oss till den redan fä diga och i och för sig afslutade kartan öfver södra Sverge. Till det yttre är kartan smakfull och tydig. Förtattaren har träffat ett lyckligt lagom mellan från äldre tider öfverklagade belast ning med namn och en motsatt ytterlighe hvarpå vi i nyaste tid sett bedröfliga prof. Såsom en något öfverdrifven tydlighet inom kartans fysiska område anmärka vi endast de breda floderna, hvilka erinra om skolkartan. Gerna skulle vi ha sett hvad som brister på nästan alla svenska landkartor, nemigen redogörelse med siffror eller vågräta ärningar för Östersjöns. Kattegats och de större insjöarnes djup. Ganska goda och särdeles beqsvämt uppställda uppgifter för dylikt finnas sammandragna på vårt sjökartekontor. Vår tid har med rätta stora anspråk på kartor och vill icke se stora ytor endast öfverdragna med blå färg, der man vet att stora summor blifvit väl använda för att få upplysningar, hvilka pryda såväl en politisk som fysisk karta. Denna anmärkning drabber dock icke nu ifrågavarande karta mer än någon annan, och v äro öfvertygade:om, att den icke upptages såsom klander. På ett tydligt och förtjenstfallt sätt har författaren — en utmärkt topogratf — utmärkt landets höjdförhållanden dels genom att i crayon-maner skilja fjelltrakter, högland och lågland och Jels genom ganska lätt utsatta höjd-siffror på sjöar och landhöjder. Dessa sistnämnda siffror gifva kartan ett stort intresse och verkligt värde. Att de finnas mycket ojemnt fördelade eller till exempel mycket tätt i Skåne, men icke alls i Ustergötland, Kalmar än, Gotland, Bohuslän o. s. v., är icke författarens fel, utan höga vederbörandes. Ånnu planmäta nemligen topografiska kåren och ekonomiska kartverket landet två gånger, under det att det senare verket utgitfver kartor, å hvilka ingen enda höjdsiffra finnes, icke ens om andra kartverk förut gjort höjdmätningar å den kartlagda trakten. Vi sväfva innv i en barbarisk okunnighet om vårt lands öjdförhållanden, ehuru stora trakter finnas, m blifvit på statens bekostnad tre gång kartlagda i plan. Andra nordligare trakter äro mindre omsorgsfullt kartlagda än Spets-! bergen och föga bättre än det inre Afrika. De ojemnheter i redovisningen af höjdförhållanden, som vidlåda nu ifrågavarande karta, kunna alltså icke tillräknas dess författare, hvilken tyckes ha gjort sig möda att upptaga hvad som funnits. På ett tydligt sätt har författaren särskilt de insjöar, hvilka genom jernvägar eller kanaler förenas med hafvet, och i allmänhet är kartans fysiska del, utmärkt god. Öfvergående till kartans politiska del anse vi såsom öfverflöd på välfägnad att bland jernvägar äfven upptaga föreslagna och unlersökta. Detta kunna deremot andra anse såsom en förtjenst. Särdeles redigt är sättet att upptaga den politiska indelniogen. Hädernas gränser äro blott heldragna fina, da linier och häradsnamnen äro tryckta med dt, för att ej förvexlas med andra, svartryckta namn. Det har varit oss ett nöje att anmäla lenna karta icke allenast derföre, att förfatarens frejdade namn måste för hvarje läsare nnebära en tillförsigt om verkets utmärkta affenhet, utan äfven derföre, att de anrkningar vi framställt om allmänna karta förbållanden omöjligen kunna anses vara tade mot en karta, sammandragen med kriiskt omdöme, noggrannhet och sällsynt fackunskap. Såvät författaren som äiggaren ro att lyckönska derföre, att de fått kartan raverad å Schluchters och Seedorffs verk-l: tad. Det ärnemligen sällsynt att finna stenravörer, hvilka med-geografisk kunskap rätta el, eller ofullständigheter, som alltid finnas å äfven de mest skickliga författares urprungliga handritningar. Den yttre litograska utstyrseln är mycket god! Nog hade ock bokstäfverna i namnet ,Östersjön kunat vara något mindre än en tum höga. Dermot synas alla öfriga vara lagom stora, med alda stilar samt väl ordnade. z