Aftonbladet – 5 mars 1869, sida 2

STOCKHOLM den 5 Mars, Behandlingen af hufvudtitlarne har i dag vörjat i kamrarne, och första kammaren har edan i förmiddagens plenum hunnit genomgå : le fyra första till afgörande nu föreliggande. Första hufvudtiteln godkändes af denna kammare utan diskussion. Vid början af behandlingen af andra hufvudtitela uppkom en kortare diskussion, angående utskottets förslag, att väckta motioner om krigshofrättens indragning ej, måtte till någon åtgärd föranjeda. Den fördes mellan frih. Å. C. Raab, hvilken, utan att yrka afslag, dock fästade uppmärksamheten på, att vid föregående riksdagar frågan om denna indragning rönt ganska stora sympatier, samt grefve af Ugglas och statsrådet Berg, hvilka båda yrkade bifall till utskottets förslag. Såväl denna som öfriga punkter i utskottets hemställande rörande andra hufvudtiteln godkändes af kammaren. Vid tredje hufvudtitelns behandling uppstod utrikesministern grefve Wachtmeister och uttalade sin förhoppning, att kamrarne skulle godkänna hvad regeringen ansttt sig böra ordra för Sverges diplomatiska representerande i utlandet under 1870. Grefve Wachtmeister förklarade sig vilja tillstyrka alla de besparingar, som framdeles möjligtvis kunde söras å denna hufvudtitel, men någon förpligtelse i detta afseende kunde han ej ingå på, helst under närvarande tidpunkt, då oro herrskar i hela Europa och man, oaktadt stermakternas fredsförsäkringar, ej med lugn kan motse den närmaste framtiden i vår verldsdel, I afseende å sjelfva utskottets förslag och RK. M:ts proposition uppstod en meningsskilnad, oaktadt det resultat, såväl utskottet som K. M:t kommit till, var alldeles lika eller 440,000 rdr. Grefve af Ugglas, hrr Rydin, Wern m. fl. ansågo nemligen, att utskottets förslag inginge i specialiteter och komme att binda händerna på K. M:t, hvars proposition, såsom mera generell, borde antagas. — Hr Montqomery-Cederhjelm försvarade utskottets förslag, men kammaren afslog detta och antog den kongl. propositionen. Andra punkten 1 denna hufvudtitel, hvilken stod i sammanhang med handelsoch sjöfartsfonden, blef återremitterad, för att afvakta det öde, nämnde fond vid gemensam votering kan få. I öfrigt bifölls utskottets förslag utom sista punkten. Den rörde frågan om, att de inkomster, som genom lästafgifter tillflyta geoeralkonsuln i London, måtte, i den mån de finnas i hans aflöning öfverfödiga, konsulsfonden tillgzodokomma. Utrikesministern uppträdde häremot, anseende, att den nuvarande generalkonsulns höga ålder samt visade utmärkta tjenster mot Sverge borde vara skäl att ej under hans lifstid bifalla hvad utskottet föreslagit. Det afslogs ock, efter votering, med 60 röster mot 35. I utkottets betänkande rörande fjerde hufvudtiteln afslogs 8:de punkten, hvart utskottet tillstyrkt frih. Liljenerantz motion om en skrifvelse till K. M. derom, att åtskilliga af armförvaltningen hittills disponerade fonder och kassor måtte till riksgäldskontoret öfverlemnas för att i dess, allmärna rörelse ingå. Krigsministern upplyste nemligen, att dessa fonder och kassor redan äro disponerade och att K. M:t således omöjligt kunde lemna ett bifallande svar till en sådan skrifvelse som utskottet föreslagit. — Samtliga öfriga punk-: ter i utskottsförslaget angående denna hufvudtitel biföllos, således äfven nedsättningen från af K. M:t, för tillverkning af korparpatroner, begärda 120,000 rdr till 80,000 rdr, oaktadt krigsministerns afgifna förklaring, att i så fall gevärsanslaget kunde komma att anlitas i och för nämnde tillverkning. I andra kammaren uppstod rörande törsta hufvudtitelns anslag en två timmas debatt, under hvilken dels ifrågasattes återremiss af statsutskottets utlåtande, för att få atredt huruvida ej några besparingar på slottsanslagen kunde ega rum och huravida skäl förefunnes att aflåta en sådan skrifvelse till K. M:t om framtida nedsättvingar, som hr Jöns Pährsson i sin motion föreslagit, dels ock yrkades antagande utan föregången återromiss af förslaget om en sådan skrifvelse. andra sidan yrkades naturligtvis bifall till utskottets åsigt, att denna hufvudtitels anslag må utgå till oförändradt belopp. För återremissen talade hrr Ahlgren, Hierta, Olof Nilsson (från Westerbotten) och Pehr Nilsson (från Kristianstads län); för aflåtandet af en skrifvelse yttrade sig, utom motionären, hr J. Pährsson, hrr Siljeström, Östman, J. Jonasson, Liss Olof Larsson, F. Pettersson (från Öland) och Magnus Svensson. Bifall till utskottets förslag påyrkades deremot af hrr Björck, Hedlund, grefve Posse, Mannerskantz och C. A. Larsson. Sedan slutlipen utskottets förslag blifvit utan votering ifallet, framställdes särskild proposition på yrkandet om en skrifvelses aflåtande, hvilket förslag dock vid votering föll med 126 röster mot 50. (Vid sistlidne riksdag föll förslaget om en återremiss af statsutskottets betänkande rörande första hufvudtiteln med 113 röster mot 51.) Motiverna för nedsättning eller en framställning till K. M. att taga i öfvervägande om ej en sådan kunde åstadkommas, voro naturligtvis statsverkets och landets betryckta ställning, som gjorde hvarje möjlig besparing nödvändig, samt den hos folket rådande föreställningen att minskningar i utgifterna på denna titel skulle kunna ega rum. Till stöd för anslagets bibehållande vid oförändradt belopp anfördes deremot den af statsutskottet åberopade grundsatsen, att nedsättningar i civillistan endast böra vid regentombyten ifrågakomma, hvarjemte man ansåg, att rubbningar ej så lätt kunde ega rum i det sätt hvarpå hushållningen blifvit, med hänsyn till en gang beviljade anslag, inrättad, och att det vore olämpligt nu ifrågasätta nedsättninsar, då riksdagen så nyligen som 1865 pröfSOROS KROTEIESESAT SEED RAS AE SONET ETERN TFA Ta ända tll dädaon!ta cada han ach fattas!