Aftonbladet – 2 mars 1869, sida 3

3e TIden an och atvaKtla de INSURGandE DyG ValC! till andra karomaren. Ville dock ej motsätta si; återremiss. Vid framställd proposition blef utskottets be tänkande återremitteradt. Utskottets afstyrkande af hr Falimäns motion behandlad i sammanhang med hrr Treffenbergi och Wallns, blef af kammaren gilladt. Konstitutionsutskottets betänkande mr 2 af styrkte en af hr Bjerkander väckt motion om et sådant förtydligande af riksdagsordningens 23 S att efter derstädes förekommande ordet: tillsam mans skulle fogas orden: och förordnar om ny: val. Motivet för utskottets afstyrkande var at den nämnda paragrafen, det föreslagna tillägge förutan, synts utskottet i och för sig fullt klar atskottet hade dessutom styrkts i denna sin upp fattning efter närmare granskning åf ändra med den 23 1 sammanhang stående paragrafer i riks dagordningen, excellens frih. de Geer förklarade, att om redaktören af riksdagsordningen kunnat förutse att denna paragraf skulle gifva anledning till miss tydning, såsom nu i motionen i fråga, skulle han gjort den tydligare, en sådan tydning hade han dock aldrig ensctt trolig. Talaren kunde emellertid ej annat än gilla utskottets uppfattning i frå gan samt yrkade bifall till dess afstyrkande. Hr Hasselrot befann sig — sade han — såsom ock säkert många andra af kammarens ledamöter, ati förevarande fråga i villrådighet om paragrafens rätta mening. Å ena sidan hade justitiestatsminietern, fom deltagit i riksdagsordningens författande och sor aåledes bäst kände meningen med förevarande paragraf, gifvit den en tydning, men i den andra hade professori i statsrätt hr Rydin, på rund af en genomförd motiveriag, som talaren fonnit bindande, gifvit den en alldeles motsatt tolkning. Detta syntes ådagalägga, att grundiagsparagrafen ej vore fullt tydlig, och talaren hemde alltså, att betänkandet måtte återremitteras, på det utskottet måtte komma i tillfälle att gifva den omhandlade paragrafen en sådan lydelse, att den tydligt och klart öfverensstämde med justitieställ: statsministerns uttalade imening. Kammaret bifölls utskottets afstyrkande betänkande. Kammaren åtskildes derefter kl. ( 3 e. m., för att åter sammanträda kl. 6. Först till behandling förekom nu statsutskottets betänkande n:r 25, angående af K. M:t begärda anslag för år 1869 till fästningsbyggnadsarbeten vid Carlsborg samt å Vestra Hästholmen i Carlskrona skärgård -— 60,000 rdr till förstnämnda och 54,000 rår till sistnämnda platsen. Der förra beioppet hade utkottet tillstyrkt, men i afseende på befästniogarne i Carlskrona skärgård, hade utskottet icke funnit skäl vara att biträda framställningen om anslag för fortsättande af den ifrågavarande skansbyggnaden på Vestra Hästholmen, men emellertid, till förekommande af de redan verkställda byggnadsarbetenäs förderfvaude genom regn och frost, hemställt att riksdagen med afslag å det begärda anslaget för skansarbetenas fortsättande -å nämnda holme ville, till uppförande af ett så kalladt fredstak öfver de derstädes redan verkställda arbeten, som sådant erfordra, anvisa ett beopp af 15,000 rdr, att under innevarande år från riksgäldsköntöret utgå. Statsrådet Abelin erintade att befästningen å Vestra Hästholmen inginge i den af komiterade för Carlskronas befästande uppgjorda plan. En summa vf 210,000 rår hade redan användts till denna beästning, och fullbordades icke verket vore det ittills gjorda arbetet titan gagn och nämnde summa å att säga bortkastad. Tal: hyste visserligen ej örhoppning att K. M:ts proposition skulle af riksje emellertid;att kam: naren ville bevilja dubbla summan af hvad utskotlagen bifallas, men hemställ et föreslagit, d. v. s. 30,000 rår. Det fredstaks tskottet ville gifva 15,000 rdr till, kunde visserigen påläggas befästningen i dess närvarande ofullordade skick, men fick med kostnad borttagas om efästningen skulle fortsättas och fullbordas. För 0,000 rår kunde man deremot ej allenast bygga röstvärn för kasernerna å holmen samt en brygga, varå kanonerna, som skulle bestycka skansen, unde aflastas, utan äfven fullborda de arbeten, fver hvilka fredstaket skulle läggas. Tal. slöt itt anförande med att uppläsa en af chefen för ortifikationen afgifven embetspromemoria. Grefve af Ugglas betviflade ingalunda vigten af efästvingen å Hästholmen, men hade ej inom utkottet velat reservera sig mot dess beslut, emean under öfverläggningarne iutskottet tal:n komvit till den öfvertygelse, att intet bifall vid denna iksdag kunde vinnas till K. M:ts proposition. Det ore det klokaste att nu nöja sig med hvad utkottet föreslagit; årefves saken till sin spets, unde man kanske ej få något. Dessutom fanns tt skäl att ej tillsvidare fortsätta arbetena å estra Hästholmen: någon ny arbetsplan bade änu ej blifvit uppgjord och godkänd. Grefve Henning Hamilton betviflade, ej heller an, vigten af befästningarne i Carlskrona skärård, men trodde det vara i hög grad otjenligt att u i stor skala företaga dessa. befästningar. Det ore ej för bagatellsumman af 15,000 rår som tal:n lle motsätta sig krigsministerns hemställan, utan r den grundsats skull, att man ej bör kasta bort enningar på hvad som ej är behöfligt, och minst i befästningar, om hvilkas beskaffenhet och tiden ir derag fullbordande man sväfvade i okunnighet. kulle man anslå mera. medel till befästningar, ore det bättre att fullborda hvad redan påbörjats ) ler göra hvad som är nödvändigt med hänsyn Ii Carlsborg eller inloppen till Stockholm. Fortir det med befästningsbyggandet i Svergo såsom. ttills, får man om några år icke se annat än ulffärdiga befästningar, men intet helt, och kante, till råga på allt, dessa befästningar bygda efr en föråldrad fortifikationsmetod. Hvad Vestra ästholmen särskilt beträffade, vore nyttan af dess fästande obetydlig för Carlskronas försvar, ty et funnes ett annat inlopp till staden, det breda, ,efästade sundet vid Drottningskär, som en fienvid anfall kunde begagna sig af. Visserligen efve befästningen. å Hästholmen af vigt, ifall attan kunde försvara Carlskrona, men det vore det rgliga faktom, att vår närvarande flotta är otillcklig bärtill — den förslår knappast till huf—L försvar. Yrkade bifall till utskottets raj 5 i Fri. Beck-Friis anförde såsom grunder för tt afslag af K. M:ts proposition, dels att godind plan för Carlskronas befästande ännu ej pejarts, dels attingautsigter för propositionens bilande i andra kammaren funnos. Det vore än1, och blefve troligen länge, oafgjordt om Carlsona verkligen borde befästas. — Yrkade bifall 1 utskottets förslag. v. Otter instämde i krigsministerns hemillan. Kammaren gaf i begge punkterna sitt bifall till skottets betänkande. Satsutskottets betänkande n:r 26 (utlåtande i ledning af K. M:ts remiss å kammarkollegii bettelse om Sala silfververks rönte-ersättringsfond r år ge samt 27 (rykande bifall till en af Pehr Nilsson från Kristianstads län väckt mom angående befrielse för s. k. bästhemman från örande af dagsverken till boställsinnehafvare Skånska dragonregementet) godkändes af mmaren. (Forts.) Andra kammaren. Jiskussion om riksdagsmanna-arvodet. i q