Aftonbladet – 2 mars 1869, sida 2

STOCKROLM den ? Mars, Bref från Norge. (Från Aftonbladets korrespondent.) Kristiania den 24 Februari. Betänkandet rörande årliga storthing refererades i lördags i storthinget och skall således förekomma till afgörande inom loppet af 14 dagar. Vederbörande utskott har tillstyrkt förslagets antagande, och det torde nu vara större utsigt än nagonsin förut till, att storthingets beslut skall komma att gå i samma riktning. Förslaget sjelf är mycket gammalt. Första gången det framstålldes var år 1857, då det framkom såsom enskildt förslag; det kom under behandling år 1859, men såväl konstitutionsutskottet som förslagets upphofsmän voro enige om att denna gång icke söka genomdrifva det, emedan man trodde, att den allmänna meningen ännu icke hade förslagets rätta betydelse tillräckligt klar för sig, och att dess genomdrifvande derföre ännu icke skulle mottagas med det allmänna bifall, hvarpå hvarje förändring i grundlagens bud bör kunna göra räkning, om den skall kunna verka på ett lyckligt sätt. Förslaget framställdes åter och upptogs till bebandling den 18 Mars 1862, då det bifölls af storthinget med 72 röster mot 35. Det föranledde då ingen synnerlig debatt; blott en enda talare, densamme,, som i år i konstitutionsutskottet var af skiljaktig mening, nemligen representanten för Skien, redaktören H. Bagger, satte sig emot detsamma, framkommande med samma påståenden, som upprepade gånger ha måst göra tjenst mot reformen, att den innebar en utsträckning af folkmakten och derföre påkallade .en starkare organisation af den verkställande makten, så framt det jemnvigtssystem, som grundlagen förmenades etablera mellan statsmakterna, icke skulle rubbas, Storthingets beslut erhöll emellertid icke sanktion, emedan det ansågs lida af flere formella brister; men konungen beledsagade dock sin vägran af sanktion med en förklaring, att han erkände de fördelar, som införandet af årliga storthing skulle hafva till följd, och derför antog, att man borde söka verkställa denna reform, om det kunde ske på ett sätt, hvarigerom de betänkligheter, som uppstodo mot storthingsbeslutet, kunde undanrödjas.. I öfverensstämmelse härmed utarbetade regeringen nu en modifikation af storthingsbeslutet och framlade denna såsom kongl. proposition. Regeringen framhöll bland annat, att införandet af årliga storthing antages skola leda till en bättre statshushållning, än om, såsom nu, den anslagsbeviljande makten är samlad blott hvart tredje år, i det att statens budget då icke behöfver uppgöras och antagas för en så lång period, under hvars lopp stora förändringar kunna inträffa i afseende på statens förmåga att bära de påräknade utgifterna, såväl som i afseende på behofvet af nödvändiga utbetalningar, likasom det med årli storthing icke i samma grad -sonr nu för menas skola vara nödvändigt att uppskjuta ytterst angelägna ekonomiska åtgärders verkställande. — Vidare att statsstyrels n genom införandet af årliga storthing äfven i öfrigt skall erhålla en regelmässigare och raskare gång, i det att icke så lång tid behöfde förflyta mellan ärendenas behandling af regeringen och storthinget, hvarigenom mycket nu förspildt arbete skulle kunna inbesparas, nyttiga reformer påskyndas, storthingets beslut om undersökningars anställande och åtgärders utförande icke i så lång tid förbli resultatlösa och ieyonerhet lagstadganden icke nödvändigt inskrönkas till att utkomma tre rs meltantit: Vittere att grumts