Aftonbladet – 1 mars 1869, sida 3

EEONOMIN KE. De internationella myntkontentionerna. I Februarihäftet af franska tidskriften Journal des Economistes läses en vidlyftig och intressant afhandlipg om de internationella myntkonferenserna 1865 och 1867 och deras resultater, författad af E. de Parieu, viceresident i franska statsrådet och ledamot af institutet. Efter att ha omtalat förhandlingarne vid de två myntkonferebserna redogör författaren för de förhandlingar, som egt rum i detta ämne med Österrike, och hvilka ännu ej: ledt till ett definitivt resultat. Tyskland funderar för närvararde allvarsamt på medlen för att åvägabringa den i sanning svåra öfvergången från silfvertill guldstandard. Den tyska nationalekonomiska kongressen i Hamburg 1867 och det möte af delegerade från handelskamrarne, som hölls i Berlin 1868, antogo de principer, som uppställdes vid internationella myntkonferensen 1867 såsom utgångspunkt för de modifikationer, som borde ega rum i det tyska myntsystemet. I England har man allvarligt sysselsatt sig med saken, men den komite, som haft befattning dermed, har satt i fråga, huruvida icke det engelska myntsystemet hade företräde framför det genom 1865 års konvention uppställda, om icke det förra kunde snarare räkna på en anslutning från de öfriga nationernas sida, samt föreställt sig, att England icke kunde vidtaga den modifikation i sin sovereign, som åtskilliva engelska nationalekonomer begära och som skulle göra en livre sterling lika med 25 francs i guld. Författaren hoppas dock, att den nya engelska ministeren skall bereda framgång åt iden, uti de internationella förhällandenas intresse. Hr de Parieu ytrar derefter följande: Under det Tyskland betänksamt sätter sig in i ämnet och England funderar på saken, hal Spanien tagit ett afgörande steg. It dekre Då finansministern, dateredt den 19 Okt. 1868 har antagit 1865 års myntkonventions syster i alla dess vigtigare delar. Franc en komme att i Spanien kallas pezeta, Den skall slår under de särskilda guldoch silfvervalörer som äro uppgifna i 1865 ärs konvention, hvartill fogas ex gagnelig inskränkning i utsläpp ningen af bronsmyot. Man berättar, att Orsaken hvarför den spanska regeringen änn icke är böjd för att biträda denna konvenion, är, att man ingifver henne farhågor föl införandet af falskt mynt, som-sknlie kunne insändas till Spanien från Frankrike och andra länder, med hvilka det skulle förena sig om samma myntslag. Hvad vi för några år sedan i förväg kalJade den latioska myntföreningen, tyckes således nu sättas i verket, och om Portuga saknas vid bildandet af de latinska nationernas myntgrupp, så mer än ersättes denn: lucka genom biträdandet af Grekland, de tyska Schweiz och det flamländska Belgien hvilka otgöra omkretsen i denna konvention Å andra sidan har Sverge utlemmat i rö relsen 10-franes-stycken lika med våra oc under namn af caroliner. Denna åtgärd, hvar till iniativet är att tillskrifva hr Wallenberg Sverges representant vid 1867 ärs konferens är af så mycket större intresse, som valörer tio franes är inskrifven på dessa svenska myn jemte namnet carolin, och som man sålunda norden ser iden framskymta om en interna tionel räkneenhet, hvilken står i decimalför håflande till vår franc. Skulle också framsteget stanna der, så skull 1865 års konvention ändock vara ett märk ligt och välgörande steg i historien om de civiliserade närmandet nationerna emellan. I en not tillägger författaren följande märk liga meddelande: Af diplomatiska skriftvexlingar finner ma: att svenska regeringen skall ha för afsigt at göra dessa mynt nästan alldeles lika me våra i afseende på de präglar de bära, sam att låta lagstittande makten tillerkänna der laglig kurs, så att de längre fram blefve lan dets mynt-enhet, underfördelad i tio mark.