Aftonbladet – 25 februari 1869, sida 3

BIKSDAGEN Hr Hiertss motion om ändring i 59 s Riksdagsordningen, . I Sn 59 i riksdagsordningen innehåller den före skriften, att Betänkande, som af ständigt eller dess ställe särskildt tillsatt utskott afgifvits, skal i begge kamrarne, för ärendets afgörande, så vid ske kan, samtidigt föredragas. Detta stadgande, likasom åtskilliga andra utin gällande riksdagsordningen, har tydligen härled sig från en genomgående tanke hos denna grund lags författare, att vid öfvergången från den gam: representationen till den nuvarande, i sjelfva for men eller ordningen för ärendernas afgörande si litet som möjligt afvike från den gamla riksdags ordningens föreskrifter, hvartill bland annat hörde act utskottbetänkanden skulle, så vidt ske kunds föredragas samtidigt ialla fyra riksstånden. mel lertid torde inom statsrättsvetenskapen ten satser vara allmänt erkänd, att om en representations fördelning i tvenne genom olika valsätt tillkomna och karaktersskilda kamrar kan hafva en förnuf. tig grund, så måste denna ligga i syftemålet att er åstadkomma det bästa möjliga uttryck på lagstiftningens väg af den allmävna viljan, pröfvad genom flersidig och mogen överläggning. För vinnande af detta ändamål Bynek den når turliga ordningen, som jag ock tror vara antagen i nästan alla andra stater med ett tvåkammarsystem i representationen, vara, att den afdelningen, Som mera omedelbart utgår från det stora flertalet af nationen och utgör den närmaste organen för frambärandet af dess önskningar och behof, samt följaktligen representerar de mera rörliga elementernaj inom statslifvet, bör ega tilifälle att i första hand fatta sina beslut öfver ärendena. ga att dessa derefter öfverlemnas till pröfoing i den abdra instansen i den afdelningen, Bom är tillsatt enom valkorporationer, hvilka sjelfva utgöra en dalegalion; och Aer en större förmögenhet utgör ett hufvudvilkor för valbarheten. et kan icke här komma i fråga att undersöka, huruvida den representativa Organisationens sammansättnipg meddelst två karaktersskilda kamrar är den ändamålsenligaste; men då den nu en ång finnes, så synes den, för att i sin helhet ar eta på det mest tillfredsställande sätt, böra ställas ij öfverensstämmelse med ofvannätmnta syftemål. Till följd -höraf, och utan att anse en utförligare motivoring behöflig, har jag den äran föreslå, ätt med borttagande af den första punkten i 3 59 riksdagsordningen, denna S må erhålla följande lydelse: Betänkande, som af ständigt eller i dess ställe särskildt tillsatt utskott afgifvits, skall till ärendets afgörande först föredragas i den andra kammaren. Efter betänkandets första föredragning skall detsamma hvila på bordet. Vid nästa. föredragning, ehvad öfverläggning då eger rum eller ej, må det på flere ledamöters förenade begäran åter göras hvilande, Men då saken tredje gånen förekommer, skall den till afgörande öretagas. Så snart beslut blifvit fattadt, Bkall detsamma medelst utdrag af protokollet innan början af nästa sammanträde .meddelas första kammaren, som då eger att. ärendet företag; Betänkande som afgifvits af tillfälligt utskotts — — — — likasom förut till slutet af S:n. Såvidt jag kunnat se, torde till vinnande af det fvan angifna syftemålet någon annan förändring n denhär föreslagna icke erfordras, helst då etta förslag icke afser att fråntaga den första ammaren det initiativ som den nuvarande riksagsordningen lemnar åt hvardera kammaren i afende på de frågor, som handläggas af tillfälliga tskott. Men skulle höglofliga konstitutionsutkottet instämma i hufvudsaken, men finna, en mnan redaktion ega företrädet eller några jemkingar i andra ställen af riksdagsordningen med ledning häraf nödiga, så förmodar jag, att utcottet sjelf benäget går i författning derom.