Aftonbladet – 22 februari 1869, sida 3

att der söka plats. Flickan Lund var honom följaktig. Efter att hafva uppebållit sig här 14 dagar, reste de först tillbaka till Göteborg och derpå till Stockholm, der de togo in på hotell Norrköping vid Lilla Nygatan. Under vistandet i Göteborg och Kjöbenhavn hade Eriksson skrifvit till Grubb utan att erhålla svar. Vid återkomsten till Stockholm hade Eriksson endast 73 rår qvar af de 500 rdr han påstått sig hafva fått af Grubb, men denna obetydliga summa smälte snart bort, så att han såg sig nödgad sälja en rock och ett par stöflor, hvarjemte han böt bort en guldring. Man var nu framme i Oktober, och då Eriksson en dag uppehöll sig i Strömparterren, träffade han derstådes Grubb, som underrättade honom att han var kallad till ting i Eskilstuna den 22 Oktober. Grubb bad Eriksson komma öfver till Wöärhbulta, dit Eriksson ock begaf sig på ångbåt omkring 8 dagar före tinget i sällskap med rättaren Jansson. Vid sammanträffandet i Stockholm begärde Eriksson och fick af Grubb låna 10 rdr, bvariemte han på resan till Wärhulta ytterligare fick låna 5 rår af Jansson. Under vistelsen vid Wärhulta före tinget, skulla Grubb omtalat, att man misstänkte Eriksson för mordbranden, men bedt honom ställa sig oskyldig och ej låta skrämma sig. Derjemte instruerades Eriksson af Grubb, huru han skulle svara och i öfrigt förhålla sig inför domstolen. — Eriksson uppgaf sig icke hafva begärt af Grubb och icke heller erhållit mera penningar af honom. På det att folket vid tinget skulle hålla ihop och vara Grubb bevåget, hade han lemnat inspektoren för landtegendomen Welander penningar och fingo arbetarne så mycket bränvin och mat de behagade. I följd häraf hade de hörda vittnena, sålunda trakterade, ej berättat hvad de visste, tilläggande Eriksson: Det fanns flere än jag som gingo falek ed vid detta ting. Vi nödgas här afbryta Erikssons berättelse. I morgondagens blad skola vi fortsätta denna samt redogörelsen i öfrigt för ransaknivgen.