Aftonbladet – 17 februari 1869, sida 3

experimenterat med flera s. k. cites öurferås, som alla missiyckäts: Man har uppfört stord byggnader, riktiga pålatser till det yttre, med präktiga förstugor, ljusa och trefliga trappor samt ganska hyggliga rum och tillkännagifvit, att der kunde arbetaren få bö för billigt pris; med högst få hyresgäster hafva anmält sig, och de söm verkligen flyttat dit, hafva åter snart lemnat ds ståtliga husen. Hvarför? Jo, emedan auktoriteterna betraktat hela saken som ett barmhertighetsverk, och en fil arbetare vill icke vara föremål för barmhertighet. Man har också skrämt bort hyresgästerna genom en sträng polis inom dessa arbetarebostäder och med reglementen af alla slag. På det sättet trodde man att ärbetären alltid skulle kunna hållas i styr, men då detta alltför bjert framlyste, stötte det arbetarens sjelfkänsla, och han flydde de stora, präktiga husen. FÄR Sedermera hafva enskilda personer låtit uppföra en hel mängd carbetarebostäder,, der hyresgästen lemnas all den frihet, som är öfverensstämmande med god ordning, och de husen hafva ständigt hyresgäster. Icke motsvara dessa byggnader idealet för trefliga hem, ty de äro höga, kasernaktiga och belägna vid trånga gator, men de äro dock vida bättre än de eländiga hål, i hvilka arbetaren ofta nödgas ibland smuts, laster och äfven brott framsläpa sitt lif. : Vid mitt besök hos madame Lefebvre såg jag flera af dessa arbetarebostäder, som äro sammanbygda och ligga på hvar sin sida om en öppen passage eller gata med asfalttrottoirer. Det är temligen snyggt på gatan och renligheten besörjes enligt kontrakt med den offentliga gaturenhållningsstyrelsen. Vid trottoirerna finnas några vattenposter, men i våningarne är ingen vattenledning. Upplysvingen om aftnarne verkställes genom de vanliga gaslyktorna. Husen äro alla af en mycket enkel arkitektur, de flesta fyra våningar höga. Bottenvåningen är vanligtvis inredd till butik med en der innanför belägen bostad på ett å två rum med kök. Källarvåningen begagnas aldrig till boningslägenhet. en nedra förstugan är ganska liten och har en utgång till. gården, hvilken är gemensam för flera hus och sålades temligen lång, begränsad å ena sidan af husens bakfacader och å den andra af en mur, som skiljer denna gårdsplats från en dylik, hörande till en annan serie af byggnader i samma stil och för samma ändamål. Längs muremr löper en bänk, och i hvarje gård finnes en liten fontaine vid muren. : Trapporna i husen äro af trä och i spiralform. I hvarje våning befinner sig en mycket liten förstuga, om dageu upplyst af två små fönster, om aftnarne, ända till kl. elfva, jag tror sill och med att madame Lefebvre sade att det var ända till midnatt, af en gaslåga. Denna förstuga är gemensam för fyra hushållslägenheter. De flesta af dessa lägenheter bestå af två rum och ett kök. Det är en sådan, som bebos af madame Lefebvre, hvilken är icke litet stolt öfver att bebo en så stor våning. Hon betalar en hyra af, som jag vill minnas, 210 francs. Det rum, i hvilket man först inträder, är ej. synnerligt stort... Madame Lefebyre säger, att det är nagot öfver 4 mötres långt, d. v. s. mer än 6 svenska alnar, samt 2!0 metres bredt och 223 metres högt. Det har blott ett fönster, men är ganska ljust. Eldstad finnes icke i detta rum, hvilket dessutom, liksom hela lägenheten, har tegelstensolf. Det inre rummet är något större och er finnes en spisel af ungefär samma beskaffenhet, som de flesta ordinära pariserspislarna. I detta rum finnas också ett par väggskåp. Köket ligger på andra sidan om det yttre rummet och man kommer dit endast genom nämnde rum. På gården är en tvättinrättning, som hyresgästerna få begagna mot låg afgift. Der fins också. en ouvroir, en arbetssal, der de qvinliga invånare kunna samlas ftr att i sällskap med hvarandra sysselsätta sig med qvinliga handarbeten och der alltid finna nål och tråd till kostnadsfritt begagnande pa stället. Men dit går jag aldrig, förklarade madame Lefebvre, aty der hälles bara sqvaller, och icke tycker jag heller om de der systrarna, hvika der gifva, såsom det heter, handledning och undervisning i åtskilliga sömnader och som. stå under. inspektion af, en viss abbe Modeste. Madame Lefebvre törklarade för öfrigt, att hon i detta hus trifdes mycket väl och som hon hade sitt arbete hemma, kunde hon också egna tillbörlig omsorg åt sina barn. Den sistnämnda omständigheten. gaf mig anledning att göra mig underrättad om barnens uppfostran i allmänhet i hemmet hos en fattig arbetarefamilj och huru de mödrar bära sig åt, som äro för sitt arbete tvungna att vistas utomhus. : De upplysningar, jag i detta afseende inhemtat, dels af madame Lefebvre, dels af andra trovärdiga personer samt genom att också söka se med egna ögon, hafva lemnat mig en sakkännedom, hvilken är föga glädjande, men redogörelsen för denna delaf pariserlifvet tår icke saknas i mina studier öfver verldsstaden. Strax efter födseln lemnas ett barn i dessa klasser till en amma på landet. Det kan hända, att denna qvinna har tre barn att på samma gång uppamma och äfven den -starkaste bondqvinna kan ej alltid fullgöra detta på ett tillfredsställandg sätt. Pensionsafgiften är 15 å 20 fr. i jhånaden samt dessutom reskostnad vid barnets aflemnande till amman och lika mycket när denna återförer barnet till modren. Vanligtvis uppgöras dessa affärer genom en s. k. Ammbyrå, af hvilka det finnes ett stort antal i Paris och som alla lyda under en direction municipale des nourrices.. Månadsafgiften betalas alltid till byrån och aldrig direkt till amman. Det kan dock hända, att en moder, som nödgas arbeta utomhus, likväl icke skickar sitt lilla barn till en amma, utan behåller det hos sig. Hon kan dock icke taga det med sig till fabriken eller verkstaden. Huru bär hon sig då åt? Jo, här finnes ett stort antal barnkrubbor, hvilka hafva till ändamål att hvarje söckendag mottaga sådana mödrars för ke ot tå NR — b-— rr. föga fr JR RK JR VR PA Ar bin (Rn Dnm DA fö ngt Hig kr rr MR Hö Rv -—-— -— rr — UN AD kt Kr FN AN RN i Bi RR ANT K-— BN BR kr TD FR AR st RO SY KR kel Vt MAA Porr Mt NN MM AR mv U ÖD DO it AV At örn No AL I AD et ÖMT Ku PR Rs 00 KR få TA ot Så: 0 gt DR TA — (YA — I Jo