Aftonbladet – 16 februari 1869, sida 2

Det första är, att hvad Han ån må vilja så är han bourbon; bourbon i sig sjelf, bötibör inu mera genom sin gemål, hvilken är det ölldå som bitdet honom vid Spanien; och om han icke sålunda på samiha gång vore spanior ock bourbon; skulle det vara ännu värre han vote då främling och fratismån: Han är bourbon. Men det var viå röpeti Bort med bourbonerna! Bort med alla bourboner! Bort med bourbonernas race! som am icke, Jen första ÖR I Cadix — onekigen i Madrid och hela Spafilel åtminstone September-revolutionen gjordes. Dessö befallande rop genljuda ännu på de mest delaktiges läppar, i allas öron och i många hjertan: söm äro känslplösa för politikens intriger och intressenas tillfredsställande; dessa ord äro äfven inskrifna på Madrids murai och stå ännu qvar såsom en outplånlig ed på stadshusets portar. Det är en galenskap at vilja utplåna och bannlysa dem. Dennå kandidatur har äfven emot sig er djup känsla af rättvisa och sedlighet: Mar frågar sig, om det är godt, att en bror elle en syster gör anspråk på arf efter den ännt lefvande systern. Det allmänna samvetet svarar: Nej; och familjen Orleans vanor förefalla deticke vara en tillräcklig åtkomsttitel til en ny usurpation, kolorerad med ett val, son ännu är tillblandadt af ehuru och emedan Man vägrar att se ett rättsanspråk i de besvär, som slägtingen en eller ett par gånge! anfört i kela familjens intressens namn; och man minnes ännu de försäkringar sm oföl änderlig trohet och fortfarande lojalitet, 63 den föraktade rådgifvaren underskref i samma ögonblick, då man dref honom med de sina i landsflykt. Ar det icke sannt, att ha sammmansvärjning redan var börjad, att d beslöts snart derefter samt att han för sin Je anskaffade en summa pennirgal; liv 1 är utgångspunkten och det enda verkliga be rättigandet för den yngre bourbons kandidatur? Kunnen I efter dessa fakta, som äro allmänt kända, och som ingen någonsin har för nekat, undra på att Spanien vägrar erkänna ei alltför ockrande och föga aktningsvärd skuld? r