Aftonbladet – 11 februari 1869, sida 2

tackar jag så mycket om jag slipper blifva stekt vid elden af detta berg. Dessa engelsmän äro ledsna vid att lefva och söka alla möjliga tillfällen att förkorta lifvet. Nej, låtom 088 resäln Hvarthän önskar ni, herr Shoffield? Jag vet inte. Vill ni resa till Rom? För att ännu en gång se svarta stenar och engelsmän. Nej tack! Till Florens då? Nej I En resa i södra Frankrike? Nej, min far tyckte aldrig om Frankrike. Det är rätt. Men hvarthän skall man resa när man är millionär och. när man reser blott för att njuta af lifvet? Man reser inte; man stannar hemma. Jal men jag har ju sagt dig, Micali, i går afton, att jag kan inte stanna hemma hös mig i anseende till min fiendes, Johns, förföljelser; han vill döda mig. Nå så lemna grefskapet Kent och flytta tillbaka till Birmmgham. Men John skulle förfölja mig dit äfven, och denne polissergeant, som åsnan skuffade ikall och kanhända dödade; nej, du ser, Micali, jag kan ej återvända till Birmingham. Då är det säkrast att ni slår er ned i Italien. Ja, jag tror det, men hvarest? I Neapel kan ni ju försöka. Nej, här dör jag af ledsnad. Men ni kan ju besöka hundgrottan alla dagar Micali, jag ville vara fattig, ty jag tror att det är min rikedom som gifver mig döden. . Ingenting är lättare än att befria sig från sina pengar.