Aftonbladet – 11 februari 1869, sida 2

— Bibdliska historiem. I en schweizisk tidning läses: Flertalet af våra läsare känna genom dagbladen den strid, som framkallats genom. ett af professor F. Buisson i Neufchatel hållet föredrag om undervisningen i biblisk historia i folkskolorna, Hr Buisson visade i detta föredrag ovederläggligt, att ifrågavarande undervisning verkar moraliskt skadligt och bör uteslutas ur skolorna; härmed föranledde han en våldsam storm från de bibeltrogna teologernas sida, i spetsen för hvilka uppträdde pastor Godet, som bekant tillförene n. v. öre pa kronprinsens lärare... Hr Buisson erbjöd under denna strid en offentlig disputation Om de satser, han uppställt; men hans sluge motståndare sökte bringa tvisten öfver på ett annat område, der de:båda motstån darne skulle kommit att inveckla sig i en ändlös ordstrid om dogmatiska frågor: Hr Buisson står emellertid fast vid sitt erbjudande: han förbinder sig att med de i folkskolorna, vid religionsundervisningen brukliga läroböcker ådagalägga, att denna undervisniog är förderflig; men på denna rent pedagogiska mark, der den bibeltrogne pastorns nederlag vore säkert, vägrar denne att inlåta sig på en disputation. De äro ej en härsmån bättre, dessa protestantiska stocktroende, än de katolska presterna. Liksom desse senare, frukta detänkandet: man skall, utan att deröfver resonnera, taga emot allt som i bibeln står skrifvet; osedliga saker skola, man vet ej genom hvilken magisk verkan, för det troende sinnet vara afklädda all sinnlig retelse, så snart det är bibeln som förtäljer dem; man skall förbjuda förståndet och factasien att sätta dem i förbindelse med den l2fvande, förhandenvarande menskligheten, liksom om allt, hvad bibeln berättar, hade försiggått i en öfvernaturlig, öfvermensklig verld. På samma sätt förforo de gamla hedningarne och deras prester, och ej mindre var deras vrede, då en Plato i ljuset framdrog den sedliga smuts, som häftade vid deras gudahistorier och mytologi, samt yrkade att man måtte förvisa dessa orimliga och ovärdiga berättelser ur undervisniogen för ungdomen, som ju borde växa upp i en ren, sedlig luft. Nu prisar man Plato såsom en de kristna ideernas Å ej, att man med-bor