Aftonbladet – 10 februari 1869, sida 4

— Målet om saltstölden i Nischni Novgorod är nu slut, berättar Helsingfors Dagblad. Under loppet af flera år försvunno 1!, million pud salt och på en enda sommar uppstod i statens jernlager en brist af 56,000 rubels värde. Upptäckten gjordes först då icke en enda kappe salt mera fanns i magasinerna. Så skickligt hade det gått, tack vare att några underordnade tjenstemän voro så väl disciplinerade, att de icke vågade yppa den öfver dem alla mäktiga chefens underslet, utan hellre på vid gafvel öppnade dörrarne till statsegendomen, ehuru denna chef aldrig ens hade tänkt på att af vinsten godtgöra dem. Såsom märkligt för huru föga begreppen ännu äro utvecklade hos samhället, må anföras, att hvad som i saltdepoten föregick, ingalunda var för någon i provinsen obekant, och under dessa femtio år, stölden pågick, har det likväl icke funnits en enda, som höjt en protesterande stämma. Mera än 50 personer voro invecklade i processen. Största antalet utgjordes af småtjenstemän, men trumfen — statsrådet Werderevski — var i alla fall med. Domen skall lyda på att Werderevski och saltuppsyningsmannen Terski begge beröfvas medborgerliga rättigheter och förvisas till Sibirien (senaten har likväl derjemte hos kejsaren framställt mildrande omständigheter för Terski, såsom mindre tillräknelig än hans höga chef, i hvars ficka det mesta stulna godset gått. Köpmän i Nischni, anklagade för olagligt saltköp från magasinerna, skola fällas till penningböter. Domen skall hemställas rikskonseljens stadfästelse. — För ovarsamma jigare. En advokat i Wiesbaden förlorade för någon tid sedan under en jagt sitt ena öga genom ett olyckligt skott, som genom ovarsamhet af en jagtkamrat träffade honom. Domstolen har nu dömt den oförsigtige att i skadeersättning utbetala till advokaten ett årligt underhåll af 1200 gulden.