Aftonbladet – 4 februari 1869, sida 3

uppgaf dervid, att Josephson gått ut kl. half 6. ittnet hade derom äfven åtsport pigan Carolinå Andersson, som uppgifvit tiden för Josephsons utgång till treqvart till 6. Carolina Andersson bestridde dock, att hon talat vid Föll lördags afton; hvilket ej skett förrän på måndäågen. s Marcus (fabriksidkare, Josephsons vittne): Han hade sällskapat med Josephson och hans fru på fredagsaftonen, hvarvid han fann Josephson vid vanligt lynne. Efter vittnesförhöret upplästes en förra gången ingifyen skrift, ställd till polismästaren i Norrköping och innefattande en kritika öfver målets behandling inför denne. Den hade varit undertecknad af v. häradshöfdingen Asker, men sedan ban ej tillåtits uppträda som Josephsons rättegångsbiträde, hade Josephson ntklippt Askers och i stället satt under skriften sitt eget nämn, hvarigenom innehållet kom att låta något besynnerligt. Josephson framställdes i samma skrift såsom ofta och mycket besvärad af hjertklappning, hvarigenom förklarades hans vid poliskammaren visade distraktion. Äfven skildrades, huru Josephson tillbragt: både: fredagen och lördagen samt beskrefs i yttersta detalj hans hus till inredning, möblemang 0. s. Vv. I en annan skrift deducerades, att poliskammarens häktningsåtgärd varit alldeles olaglig. Af ett protokoll, fördt vid sammanträde med Josephsons borgenärer den 23 Jan,, inhemtades, att, sedan hans affärställnimg visat ett öfverskott af 97,000 rdr, utom bohag (för 15,000 rdr) och osäkra fordringar, borgenärerna ansett konkurs ej vara at nöden, utan, med Josephsonsbegifvande, ställt affärernas utredning under s. k: administration. Vidare företeddes åtskilliga brandförsäkringspoliser. Till sist ingafs ett färskt anförande, utgörande en tillämpning af hvad underransakningen förekommit. Josephson tackade först deri för det opartiska sätt, hvarpå ransakningen förts vid domstolen. Om så förfarits vid poliskammaren, skulle, såsom Josephson förmente, han ej inmanats i häkte. Han ordade vidare om ett djupt hat, som i staden mot honom inrotat sig — om den. stora fiendskap, hvarför hän der blifvit föremål, och tillskref denna omständighet som den egentligen verkande anledningen till den förföljelse, han nu senast måst undergå: Han sökte vidare utvecklå, att ingen bevisning mot honom förekommit om det ohyggliga brott; hvarför man beskyllt honom, och till hvars begående af honom icke kunnat finnas minsta rimliga motiv. Han slutade således med att yrka befrielse från nr obefogade åtalet och att blifva ställd på fri ot. Åklagaren bestridde Josephsons lösgifvande ur häktet och förklarade derjemte, a särskild fråga från domstolen, att han Fallfölj e sitt åtal mot! Josephson för ERE, gr Josephson anhöll härvid -med mycken ifver att åklagarens nyssberörda förklaring måtte i protokollet antecknas. Sedan åklagaren företett ett intyg från ett par byggmästare, enligt hvilket genom -den ifrågakomna brand förorsakade skåda värderats till 15 rdr, anhöll åklagaren om 8 dågars anstånd för att blifva i tillfällö, efter de nog vidlyftiga ransakningshandlingarnes grånskning, afgifva skriftligt slutpåstående: Efter en enskild öfverläggning resolverade domstolen, att den tillstadde åklagaren i uppgifna ändamålet begärdt anstånd till nästa SG eaE den 3 Februari, hvarembllertid Josephson skulle qvarstanna i häktet. 25606 1 Fapsakpingen varade denna gång från kl. 10 f. m. till half 4e.m. t i OOKRRSENSROMESENSSRER