Aftonbladet – 2 februari 1869, sida 2

STOCEHOLM den 2 Febr. Den politiska uppmärksamheten i Europa ästes i allt högre grad vid den ryska presens hållning i afseende på den grekiskt-turiska konflikten. De ryska tidningarne föra sanning ett ganska oförblommeradt språk. Sålunda utbrister ,Golos i en längre artikel, ,enämnd: Huru Österrike samlar sina krafer i östern, efter att ha förutskickat den edvanliga -kritiken öfver v. Beusts politik, på öljande sätt: Nu kan man då redan tydligt se atticke Turkiet uttänkt dessa energiska mått och steg (det sista ultimatum till Grekland), utan utt de blifvit detsamma ingifna af Österrike, med hvilken makt Frankrike och England arbeta i förbund. Våra efterkommande skol. pgång icke fatta, huru stormakterna kunnat så ifrigt understödja turkarnes barbariska fordran emot grekerna, som innehålles i det turkiska ultimatum. Månne icke redan detta är en följd af magyarernas, dessa i Europa naturaliserade asiaters (sic), inflytande på vår verldsdels angelägenheter? Hvarföre våvade icke Porten en sådan åtgärd fmedan amiral Farragut med den amerikanska eskalern uppehöll sig i Arkipelagen och Medelhafvet? Hvarför har hon inväntat tiden till dess de ryska monitorerna infrusit på Kronstadts redd, men dock skyndat att handla förr än det strategiska jernvägsnätet Mitau— Odessa—Sevastopol blifvit fulländadt? Man är ense derom att dessa energiska mått och steg emot grekerna äro vidtagne med de österriki-ka och franska beskickningarnes bitall, och det just i den minut, då amerikanska eskadern återvändt hem, då de ryska jernvägarne. ännu icke äro fulländade liksom vapenförändringen inom ryska armen ännu icke är genomförd till fullo. Det är således omöjligt för den ryska regeringen att draga nytta af sin flotta och vestmakterna kunde derföre djerft bifalla utförandet af grefve Beusts förslag, som har till ändamål att göra ett kraftigt slag och förlama dess sympatier för grekernas och slavernas sak, försättande sålunda Ryssland i ett läge, hvari det är för detsamma omöjligt att bispringa sina trosoch stamförvandter.x För händelsen af ett stort europeiskt krig tror dock Golos icke mycket på Englands bistånd åt Österrike. Österrike, säger bladet, kan under dessa djerfva kombinationer icke lita på någon annan än Frankrike, ty England har nästan beslutit sig för att afstå från sin ännu nyligen följda politik i orienten. Preussen ställer sig utan tvifvel på Rysslands sida, liksom äfven Italien, som önskar att konflikten mellan Grekland och Turkiet icke måtte inverka menligt på dess handel med förstnämnda land — om icke Garibaldi med sin tillämnade expedition dessförinnan hinner till Grekland och då ger en helt och hållet ny vändning åt tingen i orienten, i hvilket sistnämnda fall bladet räknar. på en allmän europeisk koalition emot usterrike och Frankrike samt patetiskt frågar, huru hr von Beust kan åtaga sig ansvaretför allt detta. Det är en skicklig fint af det ryska bladet att sammanställa namnet af Europas populäraste man med sina panslavistiska ( anti-turkiska) planers förverkligande — men man är från det hållet så van vid list, att den offentliga meningen ingenstädes skall låta dåra sig af dessa ryska fata morgana, som behöfva bra mycket för att kunna bli verklighet.