Aftonbladet – 1 februari 1869, sida 3

EEONOMISET. De svenska torfmossarne. Vi omnämnde förliden onsdag att generaldirektören Falkman och prof. Erdmann vid landtbruksakademiens senaste sammankomst lemnade en mängd högst intresserika upplysningar rörande de svenska torfmossarnes stora betydenhet i ekonomiskt afseende och förekomst; och skola vi nu för dessa föredrag redogöra. Hr Falkman erinrade derom, att den stora roll, som bränntorfven utan tvifvel kommer att intaga i vår ekonomi, lättast fattas om man betraktar steokolsförbrukningen. Ar 1826 utgjorde stenkolsförbrukningen endast 208,000 kubikfot; 40 år senare, eller 1866har införseln stigit till 17 millioner kubikfot hvilka kostade landet omkring fem millioner rdr. På detta brännmaterial beror nu en betydlig del af vår industri; men detta beroende är i hög grad betänkligt, enär kolinförseln kan hindras i följd af krig, och sådana omständigheter kunna inträffa, då kolutförseln blir förbjuden. Det är äfven bekant, att geologerna till undersökning upptagit frågan huru länge koltillgången i Eagland kan räcka med hänsyn till den fortgående konsumtionen, Man har då kommit till den åsigt, att stenkolslagren i England om 200 år skola vara. förbrukade. Atskilliga geologer hafva till och med beräknat att kollagren vida för äro konsumerade; men i alla fall är det obestridligt, att i samma mån stenkolsbrytningen går på djupet, desto högre bliv brytvingsoch uppfordringskostnaden och den gitna följden deraf måste blifva en successiv prisstegring å kolen. d Emellertid är det ett faktum, att huru stor stenkolstillförseln än är, förslär den icke till fyllande af vårt bränslebehof, och egentligen