Första kammaren. Diskussionen sistl. lördag om grefve E. Sparres jeravägsbyggnadsförslag. Hr IL. Nordenfelt ansåg, att, oaktadt en del goda saker i grefve Sparres motion, denna dock i lera af sina detaljer vore omöjlig att realisera. Först och främst vore det omöjligt att för närvarande i Sverge bilda ett bolag med så stort kapital, som det föreslagna. För det andra skulle ett bolag, sådant det i motionen föreslagits, blifva entreprenör, hvilket naturligtvis menligt skulle inverka på jernvägarnes byggnad och beskaffenhet. vidare vore det vådligt att åt ert bolag öfverlemna ett så vidtomfattande, storartadt ärbete. Omständigheter kunna inträffa, som gjorde att byggandet skulle rent af afstanna. Ett dylikt bolag skulle dessutom alltid komma att inverka på en hel del förhållanden i landet, helt andra än sjelfva jernvägsbyggandet — något som-ej kunde vara Sagt Då vore det bättre, att åt flera enskilda bolag öfverlemna byggandet af de banor, staten i en framtid vill ha, på vilkor, som öfverensstämde med en allmän plan. Men alla de baNor, staten vill ha, bör den bibehålla sjelf. Tal. hade ej i motionen sett ett enda skäl hvarför jernvägar, byggda af enskilda, skulle blifva billigare, än sådana vägar, byggda af staten. Ett enskildt bolags ingeniörer kunna ej antagas skola bli billigare eller utveckla mera nit och skicklighet. Statens jernvägsstyrelse är ju blott en administratör, hvilken använder statens penningbidrag till densammas gagn. Ett enskildt bolag skulle HA sin egen vinst, sin egen fördel. I motionen hade sagts, att genom det föreslagna bolaget man skulle bidraga till den inhemska industriens höjning. Ja, om denna industris målsmän blefve rådande i det der jernvägsbolaget! Dethade föreslagits, att vägoch vattenbyggnadskårens styrelse skulle hafva uppsigten öfver byggandet af ra jernvägar. Denna styrelse-hade dock en hel hop annat att göra. Då vore det bättre om eder lemnades åt statens trafikstyrelse; denna hade mera vana vid jernvägsbyggande, mera erfarenhet i och för kontroll. Här finnas så många jernfabriker, att konkurrens lätt kan uppstå; derföre vore det vådligt, att erbjuda sig taga inhemsk tillverkning till ett bestämdt pris. En industri, som man med konstlade medel söker uppehålla, genom öfverpris, gör i längden mera skada än gagn. Den tid måste komma, då man sj kan eller vill betala dessa höga priser, och då stå fabriker och arbetare utan arbete. Varnande exempel härpå bade man från Österrike och jernvägsbyggnaderna der. Det vore derföre bättre, att, om man nödvändigt ville taga inhemsk tillverkning, göra detta enligt kontrakt, som konkurrerade med utlandets priser. Af de i motionen föreslagna jernvägarne vore många, som ej kunna bära sig. Äfven mot flera af dessa jernvägars riktningar vore anmärkningar att göra, bland annat, att på flera ställen i praktiskt afseende bhinder äro i vägen. Det vore bättre, att, innan den i motionen föreslagna storartade planen sättes i verkställighet, bygga en bana till Norrland, successive, men säkert, medelst statsbidrag. Frib. Sprengtporten. En bestämd motsägelse finnes mellan denna motion och hvad konungen i trontalet yttrar med hänsyn till jernvägsbyggandet i landet. Har en riks rättighet att medelst ett besluts fattande, sådant som det imotio