Aftonbladet – 1 februari 1869, sida 2

thazar är endast godt att såga, men konstnärspriset för aftonen tycktes oss utan gensägelse tillfalla hr Arlberg, som i Alphonsos parti framkallade stormar af bifall: Det torde också vara sälispordt att någorstädes förnimma en sång, så i allo förfinad och vårdad, i samverkan med en skådespelaretalang, mäktig så fulländad karakteristik. Vi erinra blott om den med mästerskap återgifna scen, hvari konungen afstår Leonora åt sin rival, och som genom hr Arlbergs konstnärlighet vann äfven poetiskt värde. Särskild uppmärksamhet förtjenar baletten. Den i första akten ackompanjeras af en utmärkt vacker melodi, i hvars återgifvande fröken Wideberg (Inez) inlägger rätt mycken förtjenst; och den större, halft komiska, balettscenen i den derpå följande akten hörer till arrangement som utförande till det bästa vår lyriska scen under senare tid presterat. Kunde Profeten återuppsättas med signora Cari i Fides parti, skulle allmänheten derigenom vinna en säkerligen med lifligaste intresse omfattad konstnjutning, af ett värde, som visserligen förhöjes, men ej fullkomligt beror af utförandets förträfflighet.