Aftonbladet – 30 januari 1869, sida 2

FR VS TOSS OKT MI PSP Nya verldars upptäckt, kyrkoreformationen dj och europeiska statssystemets grundande ha !fö ika andel i medeltidens fall. Först vexel-!m verkan mellan dessa kunde framkalla om-hi vildningen. Krutet och typografien voroisigpbe pj så Vigtiga, som uppfinningen af deras an fic vändning. Ty först genom böckers spridning In: utvecklades offentliga meningen, denna grund si val för det nya politiska lifvet; först genom oc massan af eldvapen grundades det nya krigs! di väsendet, moderna statsmaktens grundval. Nu försvann tr. politiken det äfventyrligask och rådlösa. Korståg, ungerska, hussitiska, li turkiska infall upphörde. Politiken grundag des på statstankar, real makt; ej på religion, ia vana, tradition. Medeltiden förenade kristna W verlden, trots alla politiska söndringar vid lg Kristi graf; nu, då kyrkan skakades i sina(Q grundvalar, slöt hans allrakristligaste ma-f jestät förbund med de otrogne, och ett turkjs; infall rufvas i franska kabinettet. e Alltid blir det svårt att afgöra, hur mycket reformationen bidragit till europeiskalb statslifvets omgestaltning och modernisering, p och om hon dervid var blott medel eller än!s damål. På nordens ombildning har hon öf-!C vat afgörande inflytelse; vid hennes hand steg t han först till verkligt politisk betydelse. b I medeltidens handel -har visserligen nor-ly den haft en, vigtig roll. Sjöfarten inskr tes då till Östersjön och Medelhafvet — förnig tidens enda vestra handelsvägar. Dessa hafs!f herrskare blefvo handelns herrär. 1 Hansäns betydelse var väsentligen merkant til. Hon förmedlade utbytet af några län-l; ders råvaror med andras fabrikater. I hennes hand voro till stor del ock Nordtysklands banade vägar, och genom Tyskland öfverlg Breslau ech Wien, öfver Erfart, Närnberg la och Augsburg, öfver Köln, Frankfurt, Zärich1 och Bern till Italien. f t 3 Då nu nya verldar upptäcktes, gjorde Amerikas ädla metaller slut på byteshandeln. Samtidigt stockades indiska Handeln, då os-J manefna spärrade Medelhafvet. I ställe för Venedig blef Lissabon stapelort. Handeln s blef oceanisk. Hansan led dubbelt: 1) af! nya rikedomen och dess spridning vannsjs ringa andel; 2) hennes handelsvägar förföllo. It Först med Hansans fall vinnö nordiska ; staterna eäropeisk betydelse. Danmark, Ryss-( land, Sverge, Polen täflade om hennes arf.l, Striden om Östersjöväldet blef den nya frå-1 gan. Segraren här blet nordens dirigent och ; vann lika hög merkantil som pölitisk bety-i I delses i; j Men Östersjöväldet öfvergick alltmer från ! handelsmonopolet öfver grannarne till egoväldet öfver kusterna. Rysslands, Polens och i framför allt Sverges historia som europeisk makt sammanfaller med HKistoriet oi Öster-: sjöväldet i deniia nya epok. För Danmarks historia är den afgörande. Alla dessa staters : yttre politik är Östersjöpolitiken. Svenska hierarkiens makt hvilade på unio-: nens bestånd, Hon hade alltså allt ekäl attj, vara unionistisks Att bryt unionen fordrade j: att bryta presterskapets grund, katolicismen, Gustaf I omfattade med ifver reformationen. l Hon var honom ett politiskt medel, garan-s tien för Sverges sjelfständiga kungadöme och . nationala individualitet; Men staters existens bero på deras makt och inflytelse: Han grun: dade svenska krigsmäkten och svetiska landeln. Redan 1526 slöt han handelsfördrag med Nederländerna och Ryssland. Svenska köpmän fingo fri handel i Ryssland, och gamla. faktoriet i Novgorod skulle åter upprättas. Han deltog direkt i nya oceaniska handeln, sände egna skepp till Lissabon och uppmanade folket 1545 att följa exemplet och befrakta skepp jå Atlanten. Förbjöd! 1548 handel på Lybeck och ville sjelf niuta: frukterna af hanseatiska riellaihandeln. Snart : glögo svenska SS ända till Spanien: Med. TE slötos handelsfördrag 1542 och . 1559. Ryssland hade nu sin första lyftning. Wasili IV intog. Pskov, vigtigaste handbisplitsen jenite Novgörod, och minskade Polen. Ivan IV vann Kasan och Astrakan samt Rysslands öfvervigt i östern, herrskande från Hvita hafvet till Kaukasus, Förhållanden till vestern stegrade plötsligt. Rysslands betydelse. Fntlatd sökte ny handelsväg tilll: Kinas råvaror för att konkurrera med spansk: oceaniska handeln samt genom. kortare trans-: port öfverflygla den med indiska, japanska, kinesiska produkter, och finna en engelskasiatisk väg i norra genomfarten: Hufvud-; saken förfeladss, men förahledde IAS handel j på Hvila haltvet, stiftandet af Moscovie com : pagnie, handelsförbindelse med Ivan och Turan. Expedition afgick från Moskwa, kom sjöledes till Astrakan, hufvudplatsen för europeiskt-asiatiska handeln, och 1559 svajade engelska fluggan på Kaspiska a , Så förbands Hyssländ med gccaniska handelspolitiken genom Spaniens farligaste rival. Så rotadt inträdde nu Ryssland i Östersjöfrågan. Än hade ingen af öÖstersjöstaterna !: gjort anspråk på hanseatiska arfvet, Östersjö-1 väldet, Ryssländ hade i norr och söder nu j vunnit en blomstrande handel; skulle det il! i sin medelpunkt få ,handelssiäveränitet? Ryssland nådde ej än Östersjön; för att beherrska den, måste först en kust eröfras. Anfallet på Finland 1554 blef utan resultat. Nujt angreps Lifland; ty, skref Ivan, lifländarnelt ha shämmat ryssarnes Handel Och friliet. )G Lifiand sökte hjelp hös hela verlden, men q föll i spilror änder tre Herrar, då de sökte! räddning möt den fjerde: Tyska orden och erkebiskopen af Riga gick under Polen, bi-1 skopen af Ösel under Danmark, Estland y under Sverge. En strid uppstod, om Sverge, Danmark, Polen eller om Ryssland skulle blic slutlige segrärn. Krig utbröt 1563 mellan f Sverge och Danmark, med Ryssland och Po-s len gom rivalernas bundsförvandter. Det fick f ju (6 fs stora dimensioner och fästade Europas ögon. Under Erik XIV gjorde Sverge nu för första gången europeisk politik. Om Erik haft Gustaf Adolfs sinne och förmåga, skulle!h Sverge redan nu blifvit en stormakt, stödti å det af Gustaf I skapade välståndet och k jugnet. Vv Redan länge hade talats om-SpaniensS sträfvan till universalmonarki, Freden med?9 Frankrike 1559 beredde andra steget på den. na hana som först stäcktes af Kligahoth ha th