Aftonbladet – 23 januari 1869, sida 3

hjerta och ingen kan: förtaga bitterheten deraf! Af alla de mina återstår mig nu blott min broder, och Gud allena vet om intc hafvet, som ej fick uppsluka min moder, skal hämna sig på hennes son och gripa honom liksom fordom min fader! Huru skall jag RR glömma? Huru skall jag kunna vara ad ? : Efter som dit tal är, skulle ingen kunna gå annat än sorgklädd, ty hvar och er har väl alltid förlorat någon kär anförvandt. Ja, du har rätt!s svarade Dolores suckande. Men, i så fall, vill du bara säga mig, hvarför Gud har skapat färgerna. För barnen, för fåglarae och blommörna, Lorenzo, svarade hon och lutade sin panna mot fönstergallret. Maria Dolores,, sade Lorenzo med bitterhet, den som så högt älskar de döda och de frånvarande, kan inte ega mycken ömhet qvar för de närvarande. Du bedrager dig, Eorenzo; samma sol som ger lifvet åt cypressen, ger det också åt rosen. Men tro mig, detta misstroende skall förbittra både din lefnad och min. Misstroendet hvarken fruktas eller hånas ennat än af den som ger skäl dertill. Jag fruktar det inte, jag känner mig sårad deraf, på samma sätt som en hederlig man, då man behandlar honom med samma misstroende, som smugglaren. : Och vet du hvarföre? Derföre att mången utan att vara smugglare, dock medför kontraband. ; Och till dem räknar du mig, Lorenzols sade Dolores i mildt förebrående ton. Padre Nolasco säger att qvinnorna ljuga utan att vilja det, och bediraga utan annat ändamål än bedrögerieta