Aftonbladet – 23 januari 1869, sida 2

R MM—Ä—A— MM lade: Och min mor? Hon har väl inte gått ut? Ingen svarade, och hon såg sig förundrad omkring på grannqvinnorna, som fåfängt sökte dölja sina tårar. Men... hvad har händt? frågade hon med qväfd stämma. Intet svar. Det föreföll henne som om blodet rusade till hennes hjerta, stannade der och ville qväfva henne. Min mor, min mor! Hvar är min mor? ropade hon slutligen. Din mor är der vi alla önska vara, sade Padre Nolasco. Det kan nu inte bjelpas; nu återstår dig blott att som god dotter och god kristen bedja Gud för henne och inte brista i den undergifvenhet, som är vår bästa bjelpare i sorgens tid. , Dolores uppgaf ett hjertslitande rop och skyndade till trappan. Catalina och Pepa sprungo efter och höllo benne qvar. Hon är inte der, dotter; bon är inte der, sade de. Inte der! upprepade utom sig den stackars flickan, inte der! Hvar är hon då ? I kyrkan. Dolores ryckte sig lös och ilade mot gatporten. Catalina och Pepa följde henne, Håll mig inte qvar! ropade hon och slog undan deras händer; jag vill se henne! Jag vill se min egen moderl!o Du får inte gå dit, säger jag, jag som är din biktfader,, sade Padre Nolasco. Vill du då uppröra hela staden och göra förargelse i kyrkan? Hvad skall du göra der? Se så, dotter, lugna dig; vi skola ju alla dö, och döden förskräckerendast de onda. Dolores brast nu i en ohejdad gråt och föll i Pepas arme, Den senare bar henne;