Aftonbladet – 20 januari 1869, sida 2

eras) vidhållande erfordrar sjelfständighet ch karakter. SERENA Vi fortsätta i dag på annat ställe i blalet återgifvandet in extenso at den k. provositionen om statsverkets tillstånd och beof. Läsaren får genom denna handling en ifversigt af såväl inkomstberäkningar som af egeringens anslagsfordringar. I vissa vigtiare frågor torde det dock vara af synnerigt intresse att äfven lära känna den motiering för framställningarne, hvilken återfinres uti de propositionen bifogade utdragen ur tatsrådsprotokollen. Vi anse oss derföre böra ir dessa protokoll återgifva vederbörande devartementschefers framställningar inågra fråsor, som synas oss vara af allmännare intresse, ch vi göra i detta afseende början med utikesministerns anförande rörande Anslagen till utrikesdepartementet samt K. M:ts derpå grundade beslut. -Prookollet för den 5 dennes meddelar i detta ufseende följande: H. exe. statsministern för utrikesärendena anörde i underdånighet: Då jag, med afseende å den nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, som kommer Itt till den snart sammanträdande riksdågen aflåas, nu går att i underdånighet föredraga Eders M:t frågan om regleringen af utrikes-departemensets utgifter för år 1870, får jag till en början iberopa hvad af mig, på sätt bifogade protokoll öfver utrikes-departementets ärenden för den 8 September nästl. år utvisar, i underdånighet blifvit anfördt vid föredragningen af riksdagens skrifvelse den 13 Maj s. å, angående regleringen af frågavarande utgifter för innevarande år. Det torde derefter tillåtas mig att i korthet redogöra för de afvikelser från föregående års stater som förefinnas uti den af mig uppgjorda, härhos bilagda beräkningen öfver utrikes-departementets utgifter för nästkommande år. För år 1868 begärdes af Eders M:t och beviljades af riksdagen till de under riksstatens tredje hufvudtitel upptagne anslag, i likhet med hvad under föregående åren skett, för Sverges der479,200 rdr. Norges bidrag till dessa utgifter var faststäldt att under budget-terminen från den 1 April 1866 till den 1 April 1869 utgå med 50,000 rdr specie eller 200,000 rdr årligen. För år 1869 begärdes af Eders M:t och beviljades af riksdagen till anslagen under riksstatens tredje hufvudtitel 457,950 rdr, och har af Norges Storthing för budget-terminen från den 1 April 59 till den 1 April 1872, äskats ett belopp af rdr specie eller 190,700 rdr. De förenade rikenas anslag till utrikes-departementets diplomatiska utgifter skulle således för år 1869 utgöra tillsammans 648,650 rdr. : Enligt ofvannämnda beräkning skulle samma utgifter för år 1870 uppgå till ett belopp af 628,075 rdr, hvilken summa likväl genom besparingar torde kunna nedsättas till 620,000 rdr. Efter den hittills iakttagna proportionen borde Sverges andel af denna summa utgöra 437,647!,, och Norges 182,3523,, rdr. I stället för dessa ojemna summor föreslår jag i underdånighet Eders M:t att af riksdagen såsom Sverges bidrag måtte äskas 440,000 rår, i hvilket fall Norges: bidrag skulle upptagas till 180,000 rdr eller 45,000 sp:dir. Denna summa, 620,000 rdr, understiger det samfälda anslaget för år 1869 med 28,650 rdr, och det för år 1868 och föregående år med 59,200 rdr. För Sverges del utgör nedsättningen i utgifterna, jemförde med de för år 1869, 17,950 rdr, och för år 1868 och föregående år 39,200 rdr. Beträffande de vid framläggandet af Eders M:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof för år 1869 af dåvarande statsministern för utrikes ärendena äfvensom sedermera vid 1868 års riksdag ifrågasatta indragningar och nedsättningar, bar jag ansett mig kunna tillstyrka sammanslagningen af beskickningarne i Haag och Brässel, äfvensom återkallandet af Eders M:ts envoy i Konstantinopel och hans ersättande med en ministerresident, men icke med en chargå daffaires, enär diplomatiska embetsmän med denna rang numera endast undantagsvis finnas i Europa, och i Konstantinopel ännu mindre än annorstädes böra anställas, då de derstädes äro i saknad af de företrädesrättigheter som göra tillträdet till regenten och hans ministrar möjligt, och som väsentligen underlätta utöfvandet af en diplomatisk agents embetsåligganden. Deremot kan jag ingalunda tillstyrka den ifrågasatta sammanslagningen af beskickningarne i Madrid och Lissabon. Den kännedom jag varit i tillfälle att inhemta om förvaltningen i Spanien och om sättet att der bevaka främmande undersåters intressen gör mig fullt förvissad derom att de förenade rikenas intressen i detta land, såvida de skola kunna påräkna nödvändigt skydd, erfordra en i Madrid fast anställd diplomatisk agent, som vistas der hela året, med undantag endast af den del utaf den varma årstiden, då de offentliga göromålen i allmänhet hvila och alla diplomatiska agenter pläga få åtnjuta den tjenstledighet som i ett sådant klimat som Spaniens, isynnerhet för nordbon, är till helsans och krafternas återställande oundgängligen nödvändigt. Denna min öfvertygelse har ytterligare stadgats genom händelser som inträffat i Spanien sedan Eders M:ts ofvannämnda nådiga proposition till riksdagen afgafs, och hvilka utvisåt nyttan och nödvändigheten för de förenade rikena af att i Madrid hafva en endast der anställd diplomatisk agent. Det är att antaga, att den senaste tidens tilldragelser i Spanien skola göra en sådan ännu nödvändigare, Kr grundade anledningar finnas till den förhoppning att den nya spanska regeringen kommer att i tulloch ekonomisk lagstiftning följa principer söm måste leda till en ytterligare utvidgning af de förenade rikenas handelsoch Srarisförbin. delser med detta rika lånd, och af hvilka principers tillämpning det är angeläget att genom en der närvarande vaksam diplomatisk ågent söka så snart som möjligt draga den största fördel. Våra intressen i Portugal fordra otvifvelaktigt en i Lissabon anställd aflönad generalkonsul; men först vid den n. v. generalkonsulns afgång anser jag det böra tagas i öfvervägande huruvida hans efterträdare bör förses med diplomatisk karakter, och om det nu till beskickningen i-Lissabon från ministerstaten utgående anslaget af 1000 rår H. Bko bör fortfarande bibehållas. Hvad sådana af 1868 års riksdag förordade nedsättningar beträffar som först i framtiden i mån af platsers ledigblifrande skulle kunna verkställas, kan jag icke tillstyrka Eders M:t att derom på förhand meddela några bestämmelser, utan ber att i fråga härom få åberopa hvad jag uti ofvannämnda protokoll yttrat. De under anslåget till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter förekommande poster har jag underkastat den sorgfälligaste pröfning. Jag ar dervid trott mig finna att flera af dem kunna utan skada för tjensten något nedsättas, och får i underdånighet föreslå att denna utgifts-titel, hvarifrån till ministerstaten blifvit öfverflyttade nu utgående expectans-löner, 1600 rdr H. Bko, måtte för år 1870 beräknas till endast 75,000 rdr rmt. Ofvananförda nedsättningar äro de enda jag för närvarande anser möjligt att utan skada för de förenade rikenas diplomatiska angelägenheter verk