Aftonbladet – 18 januari 1869, sida 3

Bättegångs-och Polissaker. Tryckfrihetsåtalet mot ansvarige utgifvaren af tidningen Stockholmsposten för en i AZ 2 af densamma för innevarande år förekommande artikel, som af käranden ansetts innebära kränkande beskyllning, förekom i dag första gången inför rådhusrättens tredje afdelning. Såväl käranden, litteratören S. Ag; Hedin, som svaranden, ansvarige utgifvaren sf tidningen Stockholmsposten, litteratören C. H. Rydberg, hade personligen iakttagit inställelse. Domstolens ordförande uppläste först stämningen, så lydande: Härmed får undertecknad anhålla om kallelse och stämning å ansvarige utgifvaren af tidvingen Stockholms-Posten, af ånledning och med påståenden, söm här nedan förmälas.g I nämnde tidning, JM 2 för den 4 Januari innevarande år, finnes införd en artikel, hvilken om min person och verksamhet innehåller förklenliga och lögnaktiga uppgifter. Det i antyåda uppsats förekommande ställe, som jag i sådant afseende företrädesvis åberopar, återlinnes i bifogade nummer af Stockholms-Posten, första sidan, tredje spalten, så lydande: En insändare, hvars namn är oss en borgen för intentionens renhet, anser sig med säkerhet känna att hr Hedin dessförutom tagit en nära del iupprättandet af Sverges Tidning, som utkom förliden vår. Här vill jag blott dels erinra om, att denna osanna uppgift framkom i ett ögonblick, då der var egnad att väcka synnerlig uppmärksamhet; att den utgjorde sjelfva kulminationen af en serie mot mig riktade, förnärmande beskyllningar; att ansvatige utgifvaren af den tidning, jag upp: ifves hafva varit med om att stifta, nyss förut blifvit för tryckfrihetsbrott dömd till straffarbete. På grund af hvad jag haft äran anföra och sont jag anhåller att få inför rätten ytterligare utveckla, yrkar jag ansvar enligt 8 3 mom. 11 FTryckfrihetsförordningen för ett avgrepp, som för mitt borgerliga namn och rykte förklenligt är. Skulle det åberopade lagrummet ej finnas tillämpligt, yrkar jag ansvar, enligt mom. 12 af samma 8, för en lögnaktig uppgift till allmänhetens förvillande och förledande. Fri och öppen talan förbehålles. Stockholm den 9 Januari 1869. Sven Adolf Hedin. Litteratör. Efter det ett exemplar af det tidningsnummer, hvari den åtalade uppsatsen förekommit, af käranden blifvit till rätten af Jemnadt, uppläste käranden följande närg mare utredning af käromålet: Till Stockholms välicffiga rådhusrätts tredje afdelnin. 1 den skrift, hvari jag hos rådhusrätten anhöll oft kallelse och stämning å Stocknolmspostens attsvarige utgifvare, ä beropade jag, alternativt, 11 och 12 momenterna Tryckfrihets-förordningens 3E . Stockholmsposten har om mig utspridt det ryktet, att jag tagit en nära deli upprättandet äf Sverges Tianing. Att en allmän mening existerar, hvilken stämplar sist-nämnde blad såsom skandaltidnicg, lärer ej kunna bestridas. Denna nmieving är niåhända oriktig: derom kan jag ej döma, då jag I varit i tillfälle att följa bladets uppträdande i den offentliga diskussionen. Men detta inverkar icke det minsta på karakteren ar den uppgift, Stockholmsposten utspridt om mist förhållande till Sverges Tidning; ty för såvida anförda opinion, vare sig med rätt eller orätt, är rådande, så är det-onekligt, att Stockholms; ostens, uppgift är, hvad i tryckfrihetslagen benämnes, en angripelse, som för , mitt borgerliga namn och rykte förklenligt: är (3 11 momentet), eller hvad strafflagen kallar rykteom gerning, som för mitt xmedborserligå anseende menlig är (16 kap. 84). För öfrigt är redan det allmänt kända faktum afgörande för frågan om det af Stockholmsposten utspridda, lögnaktiga ryktets för mig örklenliga syfte och verkan, att Sverges Tidnings, redaktion beredt sig förste ansvarige utgifvare flera års fästningsstraff. Det torde måhända vara öfverflödigt att erinra, hurusom Stockholmsposten just afonen före det nyss förrättade riksdagsman navalet i hufvudstaden — följaktligen så sent, utt en vederläggning af den osanna uppgif en ej kunde bli allmänt spridd före det val, hvarpå man genom detta medel ville inverka, EEE —