Aftonbladet – 18 januari 1869, sida 3

geringen icke kunde besvara desså interpellationer, emedan hon derförinnan måste erhålla de officiella berättelserna från provinsörtä; Han försäkrade för öfrigt, att lagnet nu öfverallt var återstäldt. Finansministern Cambray-Digny upplyste; att en femtedel af gvarnarpe i landet voro stängda och att en tiondedel arbetade för regeringens räkning, hvaremot de återstående sju tiondedelarne 2 voro i verksamhet öch regelbundet betalade skatten. -Denna var nu införd i 95 provin.Iser. På förslag af en representant af vent Istern beslöt kammaren att interpellationerna skulle förekomma till behandling den 21 d:s. d I I pr Lien GREKLAND ocH TURKIET. Från Athen skrifves den 2 dennes till Augsb. allgem. Zeitung: Den krigiska sinnesstämIning, com varit rådande här alltsedan konI fliktens begynnelse och offentliggörandet af Iden diplomatiska skriftvexlingen mellan de båda kabinetterna får särskild betydelse derligenom, att stör verksamhet under de sista TI veckorna visat sig i krigsmivisteren, hvartill Iman icke sett något motstycke sedan 1854. Krigsministern, general Spiriomilios, hvilken änhu icke rätt hemtat sig efter en akut bröstI katarr, utinar sig så liten hvila, att han reI dan flera gånger, till föga belåtenhet för tjenstemannapersonalen, först kl. efter 9 på aftönen lemnat krigsministeren. Det är icke längre eti hemlighet för någon, att denna ovanliga verksamhet har sin orsak i Portens hållning på senare tiden. Det är fråga om ingenting mer eller mindre än att genast mobilisera en regulier truppstyrka på något öfver 40,000 man, 15,000 reservsoldater inberäknade. Då de eventuella krigsoperationerna uppenbarligen skola begynna på det östra fastlandet, har man tillsvidare ökat JLamias garnison till omkring 3000 man. Enligt mxderrättelser från provinserna är kriget med vår natioäs och vår religions arffiende mycket populärt, och tiationalgardets öfningar tyckas i hela landet bedrifvas rned ännu större ifver än i hufvudstaden. Till hvilken grad krigslusten, som hotar att till slut rycka regering och tron med sig, har elektriserat hela nationen, ådagsläögges derigenom, att det knappt fiones något spår qvar af oppositioner pressens fiendskap mot den förut blett föga omtyckta ministeren Bulgaris, sedan den med bestämdhet förkastat Portens ultimatum. i Konstäntinopel fortsättas äfven krigsrustningarne. Tidningen Serbja, som utkommer i Belgrad, berättar den 11 dennes, ätt man i Rustschuk, Turkiets vigtigaste fästning vid Bona; söder om Bukarest, väntar en truppstyrka är 16,006 man, som skall bevaka den rumeniska gränsei. os oo Wienertidniogen Neue frele Press för den 13 dennes meddelar in extenso Turkiets tirkulär till dess representanter i utlandet. Aktstycket är dateradt den 30 Dec. förra året och är bestarndt åt I korthet sammanfatta Portens ställning och åsigtef med hänsyn till Grekland och den af stormakterna föreslagna konferensen. Notens första del innehåller en fölid Kdelsefalla anklagelser mot. hofvet i Athen, sofii bland annat beskylles för att: hafva organiserat band, hvilke till en dell bestodo af galerslafvar och förbrytäre; och. som utsändts för att mörda och plundra på. turkiska området, vidare för att genoml: tvångsmedel hålla de kretensiska flyktingarne tillbaka öch gifva dem till pris för svält och elände, att öfverfalla och mörda fredliga turkiska undersåter på deras resa genom neu-l. tralt land o, s. V., 0. 8. V. Då den grekiska j, regeringen, heter det i depeschen, till den! grad saknar hvarje begrepp om rätt och I: orätt, kan man ej förundra sig öfver, att). älla Portens försonliga sträfvanden strandat ; och att sjelfva störinakternas fortsatta goda; råd och förmaningar varit fruktlösa. Porten! Å j L var skyldig såväl sin eger värdighet som landets intresse att göra slut på detta tillstånd. Två medel erbjödo sig: en omodelbar krigsförklaring mot Grekland eller det enkla afbrytandet af den diplomatiska och kommersiella samfördseln med detta land. Grekland hade gifvit ös3 orskk nog till klagomål, som kunde rättfärdiggöra en krigsförklaring från vår sida. Det kunde på sista tiden ej en gång göra det påstående gällande, att det ville understödja ett uppror, alldenstund detta redan sedan flefa månader tillbaka varit qväfdt. Alla Greklands stfäfvanden voro riktade på att åter tända den eld, sön till dess förtviflan var släckt. Vår landoch. sjömakts öfverlägsenhet tillförsäkrade oss en snar och fullständig seger. Men vi läto ledal! oss af den öfvervägande tanke att hvarje)! gnista, som nedfalier på ett eller annat ställe; : kan antända en mina. Då vi icke ville påtaga oss ett sådant ansvar, föredrogo vi det sista medlet, som utan blodsutgjutelse kan föra oss till det eftersträfvade återupprättandet af lugn och ordning. Grekland har nemiigen sina betydligaste materiella bjelpkällor i handeln på våra hamnar, och endast i Turkiet finna hellenerna en tillräckligt stor mark för deras handelsverksamhet. Vi tro derför, att det grekiska styfva sinnet, som icke vill lyssna till förnuft eller rättvisa eller stormakternas föreställningar, skall böjas med hänsyn till de materiella intressena. Depeschen tillägger emellertid den försäkran, att Porten med all måtta vill bringa dessa af tvingande omständigheter föranledda beslut till utförande. Med hänsyn till den af stormakterna föreslagna konferensen ser den turkiska regeringen sig nödsakad att förklara, att den icke kan anse detta medel för lämpligt att åstadkomma ett praktiskt resultat,, samt att den icke kan gå in på någon konferens, hvars öfverläggningsprogram icke förut är kändt. Det tillägges, att den turkiska befullmäktigade på intet Ikor skall deltaga i någon rådplägning eller rhandling, som öfverskrider den förelagda frågans. gränser och drager antingen den kre.ensiska angelägenheten eller någon annan territorial eller administrativ fråga inom förhandlingarnes område. Från Konstantinopel skrefs den 11 dennes,)