Aftonbladet – 12 januari 1869, sida 2

— Huez-kanalen. Styrelsen för La Compagnie universelle du Caaal maritime de Suez har till oss öfversändt en broschyr, med anhållan att vi ville i handelns och sjöfartens intresse meddela ett utdrag ur denna broschyr, hvilken innehåller det betänkande, som afgifvits af ett säskildt tillsatt utskott, i afsigt att uppgöra de bestämmelser, som angå fartygs gång genom Suez-kanalen från det ena hafvet till det andra, när kanalen definitivt öppnas för sjöfarten den 1 Okt 1869. Vi fullgöra gerna denna uppmaning och meddela derföre här nedan det vigtigaste af betänkandets innehåll. Utskottet besvarar på följande sätt de frågor, som till detsamma framstälts: 1. Hvilket minimum af fart böra fartygen göra för att kunna styras? — Fyra knop eller omkring 7 kilometres i timmen; 2. Hvilke maximum af fart kuona fartygen göra utan att åstadkomma skada för kanalarbetet? — För ång-fartyg en medelhastighet af 10 kilometres i timmen, hvarigenom det blir dem möjligt att passera kanalen på 16 timmar, då dess hela längd utgör 162 kilornetres. Segelfartyg kunna passera den med en medelhastighet af 6—8 kilom. i timmen, följaktligen under vanliga omständigheter passera den på mindre än 24 timmar. 3. Hur många segelfartyg kunna bogsefras på en gång och hvilket bogseringssätt erbjuder den största säkerheten? — Utskottet vill ej inlåta sig på enskildheterna i denna fråga, utan öftverlemna åt praktiken att afgöra den. 4. På hvilka punkter af kanalen skola bassiner anäggas, i hvilka fartygen kunna passe a förbi hvarandra? — Sjelfva kanalanläggningen har tre stora bassiner: vid Kantara, Tomsahsjön och vid de s. k. Saltsjöarne. Men då detta ej synes utskottet tillräckligt, skola tio nya bassiner af mindre utsträckning anäggas, såvidt möjligt jamnut fördelade längs efter kanalen, på omkring 11—12 kilometres afstånd från hvarandra. 5. Hvilket inflytande kommer högvattnet vid Suez att utöfva på den del af kanalen, som förenar hamnen med Baltsjöarne? — Blott erfareneten kan lemna nödiga upplysningar rörande denna punkt. 6. Bör förpligtelsen att taga lots utsträckas till fartyg mätande mindre än 30 tonneaux? — Utskottet är af den mening, att blott fartyg, som mäla mer än 50 tonneaux skola vara pligtiga att låta bogsera sig och taga lots, Tillsvidare tillråder utskottet att låta fartyg af mindre drägtighet på eget ansvar besegla kanalen utan att blifva bogserade eller lotsade, såvida ej erfarenheten visar att en annan föreskrift blir nödvändig. 7. Finnes anledning att upplysa kanalen och förse den med sjömärken på alla dess delar? — Utskottet bejakar denna fråga och angifver några bestämmelser för de olika delarne af kanalen. 8— ). Hvilken mönstertonneau bör fastställas såsom grunden för afgifternas upptagande och i hviiket förhållande står den valda mönster-tonneaun och de olika nationernas tonneau? — Utskottet erkänner, att den engelska ton skulle bilda den bästa grunden, men då någon noggrann öfverensstämmelse ej kan åstadkommas mellan den och andra nationers tonneau, har besvarandet af denna fråga blifvit öfverlemnadt till en interpationel kommission, från hvilken lösningen torde snart kunna motses. Till dess detta blifvit år utskottet, hvad afgifternas RS SÄNT BROR HETASTE AL SAKER