Aftonbladet – 11 januari 1869, sida 3

p nemligen grosshandlaren Tranchbell, disponenygten at den stora sockerfabriken i Landskrona smeddelade en högst intressant öfversigt af det I hvitbetssockerindustriens tillstånd i andra länen I der, men rörande densammas beskaffenhet nd, j här, lemnades inga upplysningar. flan förklarade sig dock ej kunna inse någon våda je för hvitbetsindustriens framtid genom den a f ifrågasatta utredningen,. Kammarens majoch I ritet visade sig likvist icke på långt när så af modig som hr Tranchell. del Särdeles betecknande är, att vid behandör lingen af denna fråga i andra kammaren, rliakttogo alla de ledamöter, som annars ifrade nå I för den strängaste sparsamhet, nu den stränllI gaste tystnad. En månad förut, då det gällde r afskaffandet af en tullsats, som egentligen en jicke medförde någon nämnvärd tullinkomst, guppställde hr Indebetou såsom en princip, de I hvilken strängt borde vidhållas, att statens fställning för närvarande icke är sådan att tt statsverket kan umbära någon större eller ae I mindre del af sina inkomster,; men en mån nad derefter var det som man utan tvekan ttlinkomst å sockertullen; ty det kan ej förnest r I tull. . I Men för sockerbetsbränvinet erlägges precist lika hög tillverkningsskatt som för . alit an-Inat bränvin, och den är enligt hvad vi alla .) känna ganska hög, Samma personer som Jifra för att betsockerfabrikationen icke bör I beskattas, borde ju med lika ifver påyrka, afsade sig 100 å 150 tusen rdr årlig statskas att för hvarje skålpund betsocker som här tillverkas, förlorar statsverket 10 öre i Man invänder visserligen att då sockerbet-ödlingen kommer jordbrukaren tillgodo, så är det af ringa betydenhet om betsockerfabrikationen ej beskattas, ty just derizenom erhålla de förra — jordbrukarne — så mycket bättre betaldt för sockerbetorna. Men förhållandet är alldeles icke så. Hvarken skattefriheten eller den förhöjda införseltullen å kolonialsockret har ökat priset på sockerbetorna, och hvarföre skulle väl detta pris ökas, då egentligen endast en köpare af varan finnes? Åfven ett annat kuriöst förhållande torde böra uppmärksammas. — Det är, har man sagt, endast för att gypna jordbruket — ingalunda för att gynna betsockerfabrikatioven, som man lemnar den senare obeskattad. Nåväl — nu visar det sig att sockerbetor med stor fördel ock kunna begagnas vid bränvinsbränning. Sockerbetor som anvävdas för sistnämnda ändamål betalas med samma pris, som de, hvilka begagnas till sockerberedning. PRE att icke heller sockerbetsbränningen borde draga. någon tillverkningsskatt, äfven derföre att den senare industrigrenen onekligen är vida yogre och långt mindre försigkommen jän den förra. I vår förra artikel under ofvanstående rubrik redogjorde vi för hvitbetsockertillverkningen till slutet of år 1866. Då denna tillverkning här endast bedrifves vid en fabrik, nemligen sockerbruket i Landskrona, är det egentligen dess verksamhet som vi hafva att hålla oss vid; men kunna nu framflytta vår redogörelse ett år till, eller för 1867: Vi torde böra påminna. derom, att då j Landskronafabriken aldrig meddelat uppgift på sin hvitbetssockertillverkning, så kan beloppet af densamma endast approximativt fo beräknas, dels med ledning af nämnde fabriks g egen uppgift på sin hvitbets-sirups-tillverkaf ning, dels efter en sammanställning af det de till samtliga skånska hamnarne införda råt sockret med fabrikens uppgifna tillverkning q, af raffivad. Efter den förstnämnda beräkningsgronden visade sig att, då LandskronaÅl fabriken uppgifvit sig under åren 1864—66 le; hafva tillverkat 1,645,000 skålpund betsirup, så och efter det vanliga förhållandet mellan 0 betsirup och betsocker, svarar nyssanförda , tal mot. 2,961,000 skålpund socker, hvilket hy qvantum utgör det som vid fabriken under yn, nämnde tre år tillverkats af hvitbetor. Om ge nu. detta socker till. sin beskaffenhet (färg) !fs endast varit jemförligt med det kolonialsoc-! ka ker, som dragit lägsta införseltullen — 8 öre ;3 pr skålp. — så utgjorde den vinst — eller! 4. rättare sagdt det premium som tillföll ta Landskronafabriken på betsockertillverknin; gen i rundt tal 236,800 rdr. Detta premium sz ökas nu för 1867 års betsockertillverkving, SF Enligt Landskronafabrikens till kommersfö, kollegium lemnade uppgift var betsirupstillverk1 ae ningen under nämnde år 508,000 skålp., angifvande således en betsocker-tillverkning af he 14,400 skålp. Då införseltullen nu utgjorde gel 10 öre, så tillföll fabriken ett premium för 1867 års betsockertillverkning stor 91,400 rår. pe Efter denna beräkning har statsverket unafj PR BÖG BAR der de fyra åren 1864—067 förlorat 328,200 tig rdr, ty det är Eg ora att om dessa 3,875,400 skålpund betsocker icke hade prode, ducerats här, så skulle ett motsvarande qvantvå tum hafva importerats och förtullats. he Men statsverkets uppoffring på Landskrona-,f fabriken är påtagligen vida större, och detqe kan ganska lätt åskådliggöras. och Nämnde fabriks tillverkving af betsirup har nes icke officielt uppgifvits för mer än de fyra!jan ista åren (1864—067), ehuru betsockertillverki S ingen var redan i gång 1854. Från ochnor ud nämnde år har införseln till de skånska att ramnarne af kolonial-råsocker successive minför skats högst betydligt, under det Landskronade abrikens tillverkning af raffinad varit i nä-!stå tan oafbrutet stigande! Orsaken härtill kan tur ippenbarligen ej vara någon annan än en sju kändig ökad tillverkning af betsocker. ans Under åren 1854-56. utgiorde råsocker-på, nförseln i hela Skåne i medeltal årligen lför :.182,000 skålp.; men 1866 hade den ned-tyg ått till 1,741,900 skålp., och utgjorde förmöj 867 2,098.500 skålp. Totalinförseln af koden onialsocker till Skåne under samtliga åren F 854—067 har utgjort 45,672,200 skålpund.ven fen om nu än antages, hvilket dock påtag-Nä1 gen är orimligt, att allt detta i de skånska ;söd amnarne införda kolonialsockret förädlats iursj sandskrona, så hade dock deraf — med det efte anliga rendementet af 80 procent — endast före rhållits 36,537,800 skålp. raffinad; hvaremot ska sandskronafabrikens egna officielt lemnade sted ppgifter för samma period sluta på en till-läng erkning af 49,829,500 skålp. raffinad. Nåväl, deraf visar sig en öfvertillverkning or 13,291,700 skålpund raffinad, hvilket öferskott måste föras betsockertillverkningen till