Aftonbladet – 4 januari 1869, sida 3

I nerlapparaten, beslöto att uppsätta den på de Iras egendom Skälby i Uppland, dit ocksi s sockerbetorna, omkring 12.000 centner, trans r I porterades. Vi behöfva ej påpeka, att denn: 1 transport blef ganska dyr och ökade kostnaelden betydligt. Men hufvudsaken var ick I direkt vinst på detta företag, utan erhål landet af erfarenhet att äfven här kan a I sockerbetor tillverkas bränvin. Denna erfaI renhet blef emellertid ganska dyrköpt. För att utöfva bränvinsbränning fordra: rJabsolut att tillverkningsafgiften skall inbetalas på förhand; tillverkas ej under den anI gifna tiden det qvantum bränvin för hvilken lafgiften förskottsvis blifvit erlagd — så återI bekommes ej skilnaden, ty lagstiftarne — riksdagen — ha alls ingen misskund med Iden som vill bränna, äfven om han skulle I drabbas af någon olycka som omöjliggör hela tillverkningen. I Hrr IL. O. Smith k:ni insatte tillverkningsafgiften, men oaktadt en särdeles väl TI vitsordad och högt aflönad sockerbetsbrännare införskrifvits från Frankrike, befanns han ej i saken vara praktiskt hemmastadd, och bränningen lewnade under hans ledning ett så ogynnsamt resultat, att ett afbrott blef nödvändigt tilldess en annan skickligare person hann inkomma från Frankrike. Emellertid hade den tid förlupit, för hvilken tillverkningsafgiften blifvit erlagd, och då hrr Smith k:ni, bestyrkande anledningen till missödet hos K. M:t, anhöll om restitution bränvin hunnit tillverkas, så kunde denna billiga begäran ej bifallas, såsom stridande mot författningen. Derigenom tillskyndades dem en förlust af omkring 5000 rdr, oberäknadt förlusten dels på det under tiden overksamma folkets aflöning, dels derpå att sockerbetorna, hvilkas afverkning skulle forcerats, blefvo frusna och åter upptinade, hvarigenom deras sockerhalt minskades. Personer med mindre energi än oftanämnda firma skulle sannolikt under sådana missöden hafva öfvergifvit att bearbeta en ny industri. Sedan den nye franske brännmästaren bunnit ankomma till Skälby och ställa apparaten i gång, har tillverkningen återigen börjsts och lemnar nu ett tillfredsställande resultat, för hvilket vi hoppas att framdeles kunna redogöra. Så mycket tilltro Vi oss redan kunha säga, att under normala förhållanden är tillverkningspriset å bränvin af sockerbetor billigare än af spanmål och potates. Men :;ockerbetsbränningen medför derjemte flera andra stora fördelar: först och främst erfordras dertill en Växt, hvilken icke, såsom fallet är med spanmål och potates, utgör föda för menniskor och hvilken således, äfven då den i missväxtår användes till brähvinsbränning, icke fördyrär de nysshätmhda lefnadsmedlen. — Vidare erhålles efter sockerbetsbränningen ett affall — pulpen, F) — af betydligt värde såsom foder, hvilket längre tid kan förvaras. Slutligen har sockerbetsodlingen den stora fördelen att ej kanna med fördel idkas utan i jord väl skött och imed högväxtkräft, lemnande god arbetsförtjenst äfven, och företrädesvisy åt fruntimmer och arn. Sedan det visat sig, alt sockerbetsodlingen äfven i och omkring liufvudstadeh lönar sig, har tilloppet jordegare, som till hrr L. föl Smith O:ni velat förbinda sig att leverera denna växt, varit så stort, att visshet tunnits öm möjligheten att här anlägga antingen ett sockerbetsbränneri eller en vetsockerfabrik, i begge fallen i stor skala. Hvilkendera åtgärden som väljes, så fordras dertill ett stort kapital, hvilket dock sannolikt lätt kan åstadkommäs genom, aktietecknitig, — eh oftatämnda firman Smith k:ni, som har förtjensten af att sockerbetsodlingen blif vit känd och befordrad här i trakten och som äfven infört sockerbetsbränningen här, har, för att göra den känd, upplåtit rum och . öfriga beqvämliglieter kostnadsfritt vid Skälby , för ett stort antal personer, som äfven deraf begagna sig. Då på Skälby jemväl ett större bränneri ! för bränvinstillverkning af spanmål och potates är i föng och skötes af on från Tyskland införskritven vetenskapligt bildad bråtinmästare, så ha egarne äfven medgifvit personer, som om denna tillverkning vilja taga fullständig kännedom, att afgittsfritt erhålla den. Såsom ett bevis på de svårigheter, som öta vid förbättringars införande, böra vi othnärlina, att då den tyske brännmästaren vid Skälby, såsom ett oafvisligt vilkor för n välordnad bränvinsbränniog, uppställde ch ville införa den noggrannaste renlighet i ränneriet, möttes detta anspråk af ett så ompakt motstånd från :arbetarnes sida, att ie måste afskedas. Till vedergällning häröre ha de åtskilliga gånger slagit in fönerna och brutit upp dörrarne till brännet och äfven föröfvat andra våldsamheter. ) I brist på ett motsvarande svenskt ord begagna vi ett främmande. Med pulps förstås det af-fall, som uppkommer sedan ur de i tunna skifvor sönderskurna betorna i kokhett vatten beröfvatssin. sockerhalt. Med prässlinga förstås det affall, som uppkommer vid betsockerbruken, sedan saften i betorna utpressats. UTRIHES, af så stor del af skatten, för hvilken intet ENGLAND. nm mt sm rr ALA VV 0 — pr mn