Aftonbladet – 2 januari 1868, sida 3

framkasta den frågan: uppfyller 1868 års 1) Resultatet i detta afseende kan i korthet sägas vara det, att under det stenkolslagren på Beeren-Island hafva en sådan utsträckning, att de måhända komma i framtiden att bearbetas (ehuruväl brist på hamn utan tvifvel utgör ett svårt hinder), så kan detta ej blifva förhållandet med lagren vid Kingsbay, alldenstund dessa, ehuru af yppersta qvalitet, äro alltför små, för stt ej mycket snart blifva uttömda. 2) En af dessa linier, belägna i det gula fältet, är redan förut observerad af professor A. J. Ångström. Dessa observationer äro för öfrigt ännu ej slutförda, utan fortsättas i Tromsöe af forstmästaren J. M. Norman. 3) Äfven regelbundna observationer på vattnets temperatur anställdes, så ofta dessa erbjödo något intresse. 4) I den af kapten Koldewey till en Bergens tidning meddelade och i en mängd svenska tidningar återgifna resumån af tyska expeditionens vigtigaste resultater finnes specielt framhållet, att man sett, men ej lyckats erhålla en s. k. glaskåfle, d. v. s. ett slags glaskulor, hvilka i Lofodden begagnas såsom flöten på fisknäten. Skall öfverhutvud en dylik glaskafles anträffande vid Spetsbergen hafva någon betydelse, skulle det vara såsom bevis, att Golfströmmen från Lofodden fortsättes upp till Spetsbergen. Härför äro dock numera alla vidare bevis öfverflödiga, ty välbekant är, att till och med förlista fartyg blifvit förda från Lofodden till Spets bergens stränder. För öfrigt äro dessa glaskaflar ingen raritet deräppe, utan såväl under föregående som senaste färden tillvaratogs en stor mängd dylika. L