Aftonbladet – 2 januari 1868, sida 3

Å WECDMETKETRT ; Bldsvåda i Göteborg. (Telegram till Aftonbladet.) : Göteborg dena 2 Jan, kl. 2,20 e m I går på eftermiddagen nedbraan et I tvåvånings: trähus i Redoergåliden. Vic ;Jundersökniog upptäcktes i dag en trettio. femårig qvinna, en åttaårig ficka sam Jen fyraårig gosse vara innebrända. LITTERATUR TIDNING Innehåll: Sverges geologiska undersökning. — Hölmboe Bibelsk ordrar — Krögh, De danske Majorater. — Rördatn) Nye Kirkehistoriske Samlinger. Sveriges Geologiska Undersökning. Några oro till upplysning om bladen Sala, Rånäs? ?Borås?, ?Leufsta? och Eggegrund? jemte kartor . C Geologiska kartverket skrider raskt framåt förhållande till de krafter, som sysselsättas dervid, . Vi ha nu att anmäla fem nya kartblad af det storartade verket. Dessa kartblad utgöra n:r 26—30 i ordningen, och som hvarje blad omfattar i det närmaste 534 svenska qvadrätinil. äro nu ungefär 170 gvadratmil kartlagda. . Dessutoäl Voro vid 1868 års slut 8 kartblad, eller 30 qvadratinily under tryckning. Man kan således anse, att 2.0 qvadratmil nu äro fullbordade, hvilket i medeltal gör 20 qvadratmil om året. Men då Svea--och Götarike tillsammans upptaga omkring 1500 gradratimit, då de stora sjöarne frånräknas; tller ungefär 2!2 mansålder, hår Man först efter 75 år att väblta en fullständig karta öfver södra delen af riket, om arbetet fortsättes efter samma plan som hittills; och efter tterligare 100 år kan man hoppas, att den geolo iska tindersökningen skall hafva besökt och kartlagt. Norrland: Det är således först våra ättiingar i sjette fed, söm få se slutet af det efter en så kolossal plan anlagda verket; och man kan derföre måhända med skäl fråga, om icke en noggrannt utförd öfversigtskarta i mindre skala borde vara behöflig. Vår saimtid har icke td att vänta på det stora resultatet; den skulle, så tro vi, med tillfredsställelse mottaga ett mindre, men i närmare framtid upphinneligt; och fråga är, hirivida icke det stora resultatet i sjelfva verket skulle ha gagn af en dylik öfverblick ; fråga är, huravida icke våra bröder norrmännen tagit saken mera praktiskt, då de först uppgjort öfversigtskartor, för att sedan vända sig till detaljerna. Den af Th. Kjerulf och Tellef Dahll i skala af 1:400,000 åren 1858—65 upprättade karta af det Söndenfjeldske Norge — ett -endast med understöd af statsverket åvägabragt företag — synes oss motsvara hvad som hos bss behöfdes. Denna del af Norge omfattar ungefär 1000 qvadratmil; och man finner således att äfven utan synnerlig ansträngning skulle en mansålder vara fullt tillräcklig att förse oss med det, som våra vänner på andra sidan fjellen snart ega, men som vi längta efter. Många skäl tala för arbetets upptagande från denna synpunkt, måhända icke minst behofvet af att med snaraste möjliga uppleta de naturliga hjelpkällorna i våra aflägsnares landsdelar, d. v. s. i Norrland, ty om denna del, som är en och en balf gång så stor som den öfriga delen af riket, skall vänta hundra år på sin undersökning, så frukta vi att den kommer väl sent; det är just i våra af en lycklig fred nnade dagar, som de-naturiiga hjelpllorna böra uppspåras och som deras ådror kunna hoppas att bli upprymda. Vi erkänna oss verkligen hafva bra liten smak för lessa kartor öfver fäderneslandet, som afskära detsamma straxt norr om Siljan. Norrlands framtid står med skäl på dag;rdningen; men fördenskull är ju en geoogisk öfversigt af det landet af stort behof. Vi finna äfven, när vi betrakta de ut4 komna geologiska kartorna, flerstädes en stor nformighet, som, om vi också icke taga den törre kostnaden i betraktande, tyckes tala mot den nu begagnade skalan i 1:50,060. I ön öfversigt skulle snarast ange, hvilka dear af landet helst förtjenade att kartläggas fter denna måttstock, — Det förefaller oss aturligt, att man i praktiskt hänseende kulle kunna vänta största och snaraste ytta, om man sträckte ut sig öfver vidträcktare rymder. För kännedomen om de enstaka gårdarnes n ördighetsförhållanden är den geologiska unfi ersökningen af jemförelsevis mindre gagn;h en för akerbruket i dess helhet är det tvif-a elsutan af största vist att karakteren af)e en öfver en viss nejd utbredda geologiska! h ormationen är bekant; men en geologisk foriation beherrskar i allmänhet vidsträcktarev tor, öfver hvilka lagren äro så der temligen s kartade. si I vetenskapligt hänseende synes det ossin ara af vigt att genom en vidsträcktare j fverblick förskaffa sig en förutgående känne-tt om om db synpunkter, ur hvilka detaljerna ! st