Aftonbladet – 31 december 1868, sida 2

eo Kungörelse. Sedan i följd af de vid innevarande års internationella telegrafkonferns i Wien beslutade förändringar i de telegrafiska förhållandena emellan de stater, som deltagit i elle efter hand tillträdt den i Paris år 1867 afslutade telegrafkonvention, Kongl. Maj:t med upphäfvade af det för Elektriska Telegrafverket den 20 Oktober 1865 utfärdad reglemente, under den 6 nästlidne Novembe funnit godt i nåder fastställa ett förnyad Reglemente för elektriska telegrafbefodringer i riket, att tillämpas från och med den 1 Januari 1869, har Kongl. Telegratstyrelsen ansett sig böra härmed fästa allmänhetens serskild: uppmärksamhet på en följaktligen med nästkommande år inträdande, för både inoc utländsk telegrafkorrespondens gemensam förändring i det hittills brukliga sättet att när svar å telegram blivit på förhand uta afsändaren betaldt, låta sådant komma mottagaren till godo. : Angående den förändrade anordningen härutinnan är i det nya reglementet, som finne: intaget i MZ. 72 af Svensk Författningsamling för detta år, stadgadt bland annat följande : 1:0 Mottagningsstationen utbetalar till mot tagaren beloppet af den på afgångsstationer för svaret erlagda afgift, antingen med kontanta penningar eller medelst en anvisning å stationens kassa. Detberor sedermera på mottagaren sjelf att afsända svaret inom hvilker tid, under hvilken adress och på hvilken väg han för godt finner. 2:0 Om det utsprungliga telegrammet icke kan aflemnas, eller om den, till hvilken def är adresseradt, uttryckligen vägrar att mottaga den för svaret erlagda summa, skal mottagningsstationen derom underätta afgångsstationen genom ett tjenstetelegram, som tillställes afsändaren och tjenar i stället föl Svar. 3:0 Den för svaret på förhand betalda fgiften får icke öfverstiga tredubbla beloppet af hvad som erlagts för det ursprungliga telegrammet. I afseende på tillämpningen af de under l:o och 2:0 omnämnda stadganden har Kongl. Felegrafstyrelsen åt telegrafstationerna meddelat bland avnat, följande föreskrifter, at tillsvidare tjena till efterrättelse, nemligen: att svarsafgiften skall utbetalas i kontanta penningar mot erhållande af mottagarens ege eller hans befnllmäktigade ombuds qvitto, teck. nadt på särskildt för detta ändamål förfärdigad blankett, hvilken aflemnas på samma sång som telegrammet ; att, då penningarna icke kunna till mottagaren sjelf eller hans befullmäktigade ombud aflemnas, men någon annan person anträffas som enligt Telegrafreglementet är berättigac att mottaga och qvittera sjelfva telegrammet budbäraren skall tilldenna person aflemna der telegrammet åtföljande qvitterings-blanketten, hvarå finnes en tryckt underrättelse derom, att penningebeloppet får, sist å fjortonde dagen efter telegrammets ankomst, å stationer lyftas mot aflemnande af qvitteringsblanketten, försedd med mottagarens underskrift samt att, i fall telegrammets mottagare vägra att jemväl mottaga svarsafgiften, han bör aj budbäraren anmodas att skriftligen anteckna sådant å qvitteringsblankettens baksida. Stockholm den 28 December 1868. Kongl. Telegrafstyrelsen.