slik gåfva vid arfsdelning, åstadkomma rättvisa d arfsberättigade emellan? Ärfdabalkens 12 kap. 9S — Varor förbrutna eller icke, för olaga handel 18 8 i Kongl: förordningen den 18 Juni 1864, an åerde utvidgad näringstrihet, jemförd med4 kap 2 3 Handelsbalken. — Då, vid utmätningsauktion fast egendom, Jaga hinder mött för antagande af et i uppslag faststäldt anbud; skall i slikt fallauktionen fortsättas med egendomens utbjudande afslags vis för uppslagssumman, eller bör auktionen ånyc företagas, såsomihade det föregående ej passerat? — Får, till biträde vid skiftesförrättning inom ett härad, tillkallas god man, boende inom annat här rad eller derstädes utsedd till god man för sk tesärendena? 1866 års skiftesstadga 19. — Förmyndare begär laga klyfning af de omyndiges hemman, men hans medförmydate (barnens fader) vill ej dertill samtycka: bör, vid en sådan meningsskiljaktighet dem emellan, frågan om hems mansklyfningen förfalla? — Har egodelningsrättsledamot i ett härad rättighet att såsom ledamot tjenstgöra i annat härads egodelningsrätt? — Konkurs-ackord med vilkor att borgenärerna skulle befria cessionantens arfvingar och andra, som för en del af hans skulder gått i borgen, från vidare kraf och återställa förbindelserna. Verkan af detta vilkor för fordringsegare, som icke deltagit i ackordet och icke af detsamma gig begagnat, utan, oaktadt ackordet blifvit faställdt, lagsöker löftesman, hvilken för hans fordran gått i borgen såsom för egen skuld. — Skall egare af fastighet, oaktadt han först i Okt. tillträdt densamma, ansvara för allmänna utskylder deraf för hela året? — I bouppteckning efter afliden äro kommunalutskylderna för året ej upptagna bland hans gäld. Årsstämning utfärdas å hans borgenärer. — Dri kammaren i staden der den aflidne vid dödstillfället var skattskrifven underlåter att å inställelsedagen eller dessförinnan anmäla stadens fordringsanspråk på samma utskylder, Far staden rätt att sedan urkräfrva dem? 136 8 i konkurslagen den 12 Mars 1830. — Kan embetsman lagligen ådömas straff och ersättningsansvar för det han i fall, der, enligt allmänna åklagarens uttryckliga medgifvande, särskild föreskrift saknas, vidtager den åtgärd, som embetsmannen på uppgifna skäl finner vara den rättaste och mest ändamålsenliga, men hvilken uppfattning icke lyckas göra sig gällande i högre instans? — Eller är, vid sådan frånvaro af jag, eller der lagen rimligen tillåter flera skiljakiga tolkningar, embetsmannen att ursäkta, om han genast påträffar den utväg, som, enligt den gre instansens omdöme, finnes vara mera lämpg? — I anledning af artikeln n:r 81 i denna årsång, sid. 574—5176 och det deruti omnämnda . brefvet den 31 Maj 1867. (Insändt.) Lagförslag 7eående borttagandet af sista momentet i 37 5 7 kap. rättegångsbalken. D:o rörande inskränkning stadgandet om hbandelsboks vitsord. D:oangående ipphäfvandet af 5 och 6 SS i andra kapitlet gif:ermålsbalken. D:o angående ändring af 54 8 och illägg till 104 8 konkurslagen. D:o om upphäfvan. le af adelsmans forum privilegiatum. — Får svensk ! nan utlemnas till främmande makt för anställane med honom af ransakning för begånget brott? lär, med stöd af 1 kap. 1 8 strafflagen, K. M:t i statsrådet) förordnar, att brott, begånget utomunds af svensk man, må här i riket åtalas, anommer det då jemväl på K. M:t (istatsrådet) att örordna vid hvilken svensk domstol åtalet skall: ställas? Om förbättringsanstalten i Val-TYcvre. )i f K. Olivecrona. 1 1 j