Aftonbladet – 30 december 1868, sida 3

-I Björkman på Hätuna och Hörstadius,f. riksdagsmannen Jan Persson, ett stort antal a stadens invånare, egendomsegare och allmoge från alla provinsens delar. ni Ordföranden redogjorde till en början för de I förberedande åtgärder, som vidtagits, hufvudsak 5 I ligen anförande: nl Jernvägarnes utsträckning till trakterna norr om t I Mälaren hade af honom städse betraktats såsom en fråga af synnerlig vigt för länet, och hade han S1 ansett som en pligt att göra hvad han kunde för J latt befordra densamma. Under den stiltje i jern vägsbyggnader, som till följd af åtskilliga sam manstötande omständigheter inträffat, sedan bari nan mellan Stockholm och Upsala blifvit fullborSI dad, hade han trott rätta sättet att befordra detta för länet vigtiga ärende vara att erhålla en fullständig utredning af såväl de tekniska som de statistiskt-ekonomiska med flera frågor, som kunde hafva inflytande på jernvägarnes blifvande riktning, Han hade derför ingått till K. M:t med und. ansökning, att flere föreslagna banriktningar inom länet måtte blifva behörigen undersökta, hvilket äfvenaf K. M:t bifallits, och resultatet af dessa undersökningar förelåg uti en den 22 Nov. 1867 daterad skrifvelse från chefen för statens jernvägsPyggnader, För att åstadkomma en statistisk utredning af de ekonomiska förhållanden, som borde tagas i betraktande vid bedömandet af jernvägsriktningarne inom länet, hade ordföranden inoni hushållningssällskapets förvaltningsutskott hösten 1866 föreslagit, att en sådan utredning skulle af hushållningssällskapet verkställas, med anledning hvaraf sällskapet ock vid dess vintersammanträde 11867 tillsatt en komit med uppdrag att samla så-I dana uppgifter, hvarjemte sällskapet äfven anslagit penningar för de utgifter, som kunde finnas för komitens arbeten nödvändiga. Det af komitejrade i dag för hushållningssällskapet framlagda betänkande vore resultatet af komitens arbeten. Komiten hade icke afgifvit något slags utlåtande, Jangående hvilken. bansträckning komiterade för sin del ansett böra ega företrädet, utan endast bemödat sig om att inhämta fullständiga och pålitliga uppgifter, angående de olika bansträckningarne, unmärkande ordföranden, att de lemnade siffrorna på många håll dela det för sådana uppgifter vanliga ödet att ej alltid vara fullt tillförlitliga, men han trodde dock att de skulle kunna gifva en fullt giltig grund för ett relativt bedömande af de olika banriktningarne. Sällskapets sekreterare, adjunkten Afzelius, som sammanfört de insamlade uppgifterna i en kortfattad, sakrik berättelse, uppläste härefter denna, som icke fanns i tryck tillgänglig, och inhemtades deraf, att de bansträckningar, som genom jernvägsstyrelsens försorg varit föremål för undersökning, utgjordes af följande: Upsala— Dan.emora —Gejle-linien med stationerna: Stor Wreta, Wattholma, Dannemora, Tegelsmora, Åskarby, Mehede, Della och Gefic; Upsala—Söderfors M .rqretehills-linien med stationerna: Stor Wreta, Wattholma, Harby, Ullfors, Söderfors, Axsjön och Margretehill; Upsala— Gysinge— St rviks-linien med stationerna: Åkerby, Kotberg, Ilarbo, Bjurvalla, Gysinge, Gammelstilla, Hoo och Storvik; Upsala—Sala—Storviks-tinien med stationerna: Kiysta, Vänge, Åland, Björnlunda, Hvittinge, Isätra, Sala, Möklinta, By, Horndal, Boås, Thursåker och Storvik, samt Upsala—Gefle-limen eller r i da li nien mellan Upsala och Gefle med, utom stationen i Gefle, sex andra stationer, hvilkas läge icke är angifvet. Komiterade. hade på det sättet verkställt insamtingen. af uppgifterna, att de sig emellan fördelat undersökniugsarbetet i afseende på de olika banriktningarne, och hade till Upsala—Dunnemorai: liniens område hänförts åt öster: Lena, Rasbokil, Stafby, Tuna, Alunda, Morkarla, Film, Wahlö, Te-: gelsmora, Tolfta och Wessland, samt åt vester:. Björklinge, Tensta, Wiksta, Dannemora, Wendel,! och Söderfors socknar; till Upsala—Söderfors— Margretehills liniens område åt öster: Lena; Rasbokil, Stafby, Tuna, Alunda, Dannemora, Tegelsmora, j Tierp, Tolfta och Söderfors, samt åt vester: Björk-!! linge, Skuttunge, Tensta, Wiksta, Wendel, Tierp och Hedesunda, äfvensom dessutom i händelse en bibana till Dannemora grufvor bygges, Film, Mor-1 karla och Wahlö socknar; till Upsala—Gysinge— Storviks-liniens område åt öster: Björklinge, Skutt-! unge, Tensta, Wiksta, Lena (ehuru med afdrag af! skogsprodukter och malmprodukter från grufvorna t j j inom socknen), Harbo, Wåhla och Hedesunda, samt åt vester: Jumkil, Järlåsa, Åland, Huddinge, Enåker; Nora, Öster-Fernebo och Thorsåker (en del), samt till Upsala—Sala— Storviks-banan åt norr: Åland, Juämkil och Järlåsa samt åt söder: Ramsta, Hagby, Tibble och Nysätra socknar. 1 I afseende på metoden för-den ekonomiskt-1 statistiska undersökningen, hade komiterade an-y sett lämpligast att bestämma vissa allmänna gfunder, hvilken hufvudsakligen inskränktes till de stora och vigtiga faktorerna för trafikens sannolika 4 beräknande, till en allmän utredning af befolkningsoch produktionsförhållanden, såväl i afseende på jordbruksalster, som skogseffekter och bergsprodukter, i enlighet hvarmed ett särskildt formulär uppgjorts för hithörande uppgifters insamlande, upptagande utom den nuvarande folkmängden, den årliga utförseln frånoch införseln till hvarje inom de olika banriktningarnesområden belägen socken af följande varor: spanmål, hö, halm, kreatur, andra landtmannavaror (såsom smör, ost, mjölk, kött, hudar m. m.); skogsprodukter (såsom timmer, plank, bräder, ved, kol m: m.); bergsprodukter (såsom malm, metaller, kalk, sten m. m.); slöjd och fabriksprodukter (såsom väfnader, möbler, laggkärl, korgarbeten m. m.), samt köpmansgods, äfvensom i särskilda kolumner angifvande, huru mycket af hvarje varuslag utoch införes samt huru långt det i hvarderaf fallet föres. De insamlade uppgifterna hade med-F delats antingen af kommunalnämnderna eller nå-s gon frovärdin med förhållandena inom hvarjet socken noga bekant person. b En jemförelse-tabell, utvisande hufvudresultatet!,n af de sålunda vunna upplysningarne, fanns komi-!)Y tens berättelse bifogad, och meddela vi derur föl-k jande korta utdrag: Upsala—Dannemora-linien: Väglängden 10 mil 25,410 fot med en anläggningskostnad för hela linien, uppgående till 8,871,000 rdr, eller pr mil 329,065 rdr; nuvarande godstrafik för hela sträckningen.2,510,415 ctnr, eller pr mil 234508 ctnr, folkmängd 32,861. Den blifvande godstrafiken har beräknats till 3,320,850 ctr, eller 310,214 ctr pr mil, upplysande tablåen tillika, att specialuppgifter sak8 för tvenne socknar. Upsala—Söderfors—Margrethehill-linien: Väglängd 9 mil 31,650 fot med en anläggningskostnad af .3,068,000 rdr eller 816,599 rdr pr. mil, Nuvarande godstrafik för hela linien 2,510,415 ctnr eller pr mil 254,116 ctör; folkmängd 32,861. Blifvande godstrafik 3,320,850 centner, upplysande tablån tillika, att specialuppgifter likaledes saknades för tvenne socknar å onda bansträckning. Upsala—Gysinge—Storvikstlinien: Väglängd 9 mil30,200 fot, med en anläggningskostnad at 7,662,000 rdr, eller pr mil 778,658 rdr. Nuvarande godstrafik. för hela linien 1,879,120 ctnr eller pr mil 191.006 centner; folkmängd 30,11. . Upsala —Sala—Storviks-linien: Våglängd 13 mil 3500 fot med en anläggningskostnad af 10,343,239 rår, eller pr mil 789,861 rdr. Nuvarande godstrafik 4,851,929-ctnr, eller pr mil 332,335 ctnor; folkmängd 45,689; upplysande tablåen tillika att specialuppgifter saknades för fem socknar å denna bansträckning. Anläggningskostnaden för denna bansträckning hade blifvit beräknad med Jedning af den i jernvägsundersökningskomitens betänkande Jlemnade uppgift för Upsala—Sala-linien, uppgåen de endast till 4,217,239 rdr, hvilken kostand åter i Stockholms stadsfullmäktiges utlåtande i jernvägsfrågan upptagits till 4,512,214 rdr. Anläggningskostnaden för banans fortsatta sträckning från Sala till Storvik har beräknats till 6,126,000 rdr, utgörande 820,080 rdr pr mil för denna bandel. Sedan sällskapets sekreterare uppläst berättelsen, -hvilken såsom förut nämndt är icke fanns tryckt och tillgänglig för deltagarne i mötet, öppnades diskussionen af grefve Platen, som uttalade mötets tacksamhet för komitens upplysande ochih sakrika arbete, och förklarade sig, såsom ledamot js af Upsala läns husbållningssällskap samt ur syn-n punkten af de fördelar de olika linierna medförde r för provinsen och Norrland, anse en bansträckning !h öfver Wattholma, Husby och Söderfors till någon! e punkt på Gefie—Falu-banan böra gifvas företrädet 8 framför de öfriga, så mycket hellre, som Upsala!t aa Di ke ka. bön GA fel I pen ta Et ber mn ot 6 Re t fö Jan) UR oh fö ff FR Gt ja Tjo Ul At Er Ir Kr FÅ Fe DA Fr LB OD fred